Som vanligt var det känslan av en kokande kittel som väntade både Napoli och Liverpool på Diego Armando Maradona stadium, som den numera heter.
En kittel som bara det ena laget klarade av att hantera. Det var rent pinsamt att se det röda laget ta sig an den första halvleken.

En minut in i matchen träffade hemmalagets Victor Osimhen stolpen. Tre minuter senare sträckte James Milner ut handen så långt från kroppen att Piotr Zielinski inte kunde undvika att träffa den med sitt avslut. 1–0.

Drygt tio minuter senare var det dags igen. Victor Osimhen löpte igenom det vidöppna Liverpool-försvar som fanns på planen och när han väl kom in i straffområdet valde Virgil Van Dijk att stämpla honom rakt över fotleden. Olof Mellberg satt i sitt kommentatorsbås och var så gaggig som bara han uppenbarligen kan vara. Självklart var det en straffspark vi fick se på VAR-monitorn, inget snack om den saken. Det finns en gammal skröna om att man inte ska ta den straff man själv fixar (exempelvis tog Alonso straffen i finalen 05 när Gerrard gick omkull), det må vara en skröna men kanske borde Napoli ändå ha lyssnat på den i det här fallet. Osimhen tog straffen själv och slog en bedrövlig straff. Alisson räddade och det borde ha varit en rejäl väckarklocka för de röda.

Det var det dock inte. Tolv minuter senare sågade sig Zielinski och Zambo Anguissa igenom och den sistnämde kunde placera dit 3–0 intill Alissons högra stolpe. 3–0 i paus, då väntade en rejäl hårtork från Jürgen Klopp i paus och en skärpning i andra halvlek antog nog de flesta. Icke sade nicke.

Två minuter in i andra halvlek lyckades Napoli återigen löpa sig fria, den här gången med två spelare, och sätta 4–0. En fullständigt usel första halvlek där 4–0 efter två minuter i andra blev någon form av kronan på verket. Klopp valde i paus att ta av Joe Gomez som hade en mardrömshalvlek. Tillsammans med James Milner och egentligen resten av laget, förutom Luis Diaz, var det ett grovt underbetyg.

Luis Diaz lyckades reducera bara två minuter efter Napolis mål och efter det stagade spelet upp sig en aning. Liverpool fick lite ordning på grejerna, speciellt efter att Thiago, Darwin Nunez och Diogo Jota kommit in efter 62 minuters spel. Det blev direkt ganska tydligt hur mycket Liverpool har saknat Thiago under dennes frånvaro. Trots en del lägen i den andra halvlek blev det inga fler mål och matchen slutade 4–1 till hemmalaget. En match där Napoli helt enkelt körde över ett Liverpool i en dryg halvlek där Liverpool inte förtjänade något bättre än resultattavlan visade.

Arthur Melo fick hoppa in och göra debut med 13 minuter kvar att spela. Det var inte världens mest lyckade inhopp men nu har brASSEn åtminstone den saken avklarad.

En oroande sak är Mohamed Salahs formsvacka som just nu är djupare än någonsin. I och med att Sadio Mané lämnade och att egyptiern skrev på nytt kontrakt hänger mycket på hans axlar. I matchen mot Napoli lyckades inte med någonting överhuvudtaget och om Liverpool ska vända den dystra trenden krävs det nog att även egyptiern vänder sin.

Härnäst väntar Wolverhampton på hemmaplan på lördag och Jürgen Klopp och hans mannskap har en del att fundera på tills dess. Det skulle förvåna mig om Joe Gomez finns på planen då.