StartishockeySHLDjurgårdens IFVeckans DIF Hockey - betyg från grundserien
Lagbanner
Veckans DIF Hockey - betyg från grundserien

Djurgården

idag kl. 12:01

Veckans DIF Hockey - betyg från grundserien

Grundserien har nått sitt slut och det har därför blivit dags att betygsätta spelarnas insatser under säsongen. Vilka motsvarade förväntningarna utifrån sett? Vilka hade svårt att nå upp i nivå? Vem var bäst i laget? Är undertecknad i vanlig ordning helt ute och cyklar?

Author
Marcus Skogström

Betygsystem

1 - Här förväntade vi oss mer - underkänd

2 - Bra jobbat, du levde upp till förväntningarna och klarar smärtgränsen - godkänd

3 - Du överträffade verkligen förväntningarna, mer än godkänd

4 - En mycket imponerande insats - väl godkänd

5 - Exceptionell insats som överträffade mer eller mindre allt - mycket väl godkänd


Målvakter

Magnus Hellberg, 5

Stod för en formidabel grundserie och är Djurgårdens självklara MVP säsongen 25/26. Vart hade DIF slutat i tabellen utan Hellberg? Burväktaren blandade ett imponerande målvaktsspel med tydliga ledaregenskaper både på och vid sidan av isen. En Järnkamin, helt enkelt. Högsta betyg.


Hugo Hävelid, 1

Nej, det här blev tyvärr inte den SHL-debuten som varken DIF eller Hugo hade önskat sig. Lämnade Stockholm under hösten efter fyra förluster på lika många matcher och med en blygsam räddningsprocent på 78,3 procent. Har tagit ny sats i HockeyAllsvenskan och är utlånad till Nybro för resten av säsongen. Det skulle förvåna om burväktaren återfinns i Djurgårdens trupp till hösten.


Daniel Marmenlind, 2

Kom in som ersättare till Hugo Hävelid och visade tidigt upp ett mer pålitligt målvaktsspel. Kritade på ett nytt avtal som sträcker sig till och med säsongen 27/28, vilket ger Djurgården en god stabilitet på målvaktssidan. Marmenlind har gått vinnande ur en av åtta fajter, något som tyvärr drar ner betyget.


Försvarare


Joey LaLeggia, 4

Värvades in som poänggaranti från offensiv blålinje och överträffade förväntningarna genom att vinna den interna poängligan med sina 40 (13+27) pinnar. En historisk säsong då LaLeggia är den spelaren i Djurgårdens back-historia som gjort flest poäng under en och samma säsong. Om Joey vill fortsätta sin karriär i DIF är det bara för Wiken och Due-Boje att hosta upp ett nytt kontrakt.


Gustav Lindström, 2

Anslöt inför säsongen på ett nytt färsk långtidskontrakt och med ett CV som höjde upp förväntningarna rejält. Här hade DIF hittat sin solklara ledande back. Hur blev utfallet? Motsvarade inte riktigt förväntningarna då han blandade och gav en hel del, framförallt i spelet med puck. Seglar hem grundserien med godkänt resultat men med högre förväntningar på sig framgent.


Philip Holm, 3

Anlände till Djurgården tätt inpå säsongsstart med relativt högt ställda förväntningar på sig. Hade till en början svårt att komma in i matchtempo men växlade successivt upp under hösten och växte ut till en pålitlig bärande back för stockholmarna. Var en av dem i laget som bar mest istid. Hade behövt mer offensiv produktion för att höja betyget ytterligare.


Colby Sissons, 3

Har tidigare testat på SHL-spel under några matcher med HV71 men den här säsongen blev försvararens riktiga gesällprov på den här nivån. Var inte lika dominant som förra året i HockeyAllsvenskan men nyttjade sitt lugn med pucken och spelsinne på ett framgångsrikt sätt för att ofta ta sig ur kniviga situationer. 25 poäng (4+21) är starka papper för kanadensaren. Här finns ännu mer utvecklingspotential.


Valtteri Pulli, 1

Den reslige backen hade omgående svårt med tempot i SHL vilket relativt ofta fick honom att se ut som ett kryssningsfartyg bland snabba och smidiga motorbåtar. Flyttar mest troligt tillbaka till Finland efter den här säsongen, bra för alla inblandade parter.


Jesper Pettersson, 3

Med en svag säsong nere i Ängelholm i bagaget var förväntningarna på “JP” försiktigt positiva inför återkomsten till Mesta Mästarna. Vilken kapacitet skulle försvararen besitta egentligen? Inledde starkt med att till och med producera en del poäng. Överträffade förväntningarna och var ofta lyckosam i sitt enkla men rejäla defensiva spel under hela grundserien. Ett bra komplement till backparet med den mer offensivt viktade LaLeggia.


Hugo Blixt, 3

Hade initialt svårt att ta en ordinarie plats i laguppställningen. Hängde sig kvar, tränade på och tog chansen när den väl dök upp. Levererade fina defensiva insatser med sin förmåga att positionera sig väl i egen zon och spelade ofta sådär tråkigt enkelt - vilket visade sig vara effektivt för honom själv och laget. En försvarare som utifrån sina förutsättningar gjorde en väl godkänd debutsäsong i SHL och visst finns det mer utvecklingspotential hos 28-åringen?


Oliver Kylington, 2

Vart låg förväntningarna på försvararen när DIF kontrakterade Kylington? CV-mässigt skyhögt, men med tanke på en lång frånvaro från elithockeyn var osäkerheten stor. När Oliver fick kontinuitet i sitt spel och parades ihop med Lindström visade han på skridskoåkning och förmåga att ta sig ur egen zon med puckinnehav av yttersta SHL-klass. Dessvärre kantades säsongen av frekvent skadefrånvaro och för många ojämna prestationer. Rider ut ur grundserien med en svag tvåa som betyg.


August Berg, 2

Av konkurrensmässiga skäl hade Berg svårt att få kontinuerligt med speltid under hösten. Lånades först ut en kortare period till MoDo för att därefter göra en permanent flytt till Örnsköldsvik i slutet på januari. Gjorde habila insatser i DIF-tröjan när han väl spelade men lyckades aldrig slå sig in permanent på sex backar, vilket försvårar betygsättningen. Vad tycker ni? Här är jag generös och tilldelar den hårdföre försvararen en tvåa - trots att han aldrig tog en ordinarie plats.


(Spelare som spelade för lite för att betygsättas: Fred Nord)




Forwards


David Blomgren, 2

Djurgårdens schweiziska fickkniv som äntligen fick debutera i SHL. Axlade många olika roller i flera spelformer och gjorde sällan en dålig match, men stack heller inte ut från mängden - bortsett från sitt konsekvent hårda slit. En nyttig spelare att ha i laget. Kvitterar ut godkänt, med mersmak.


Viggo Björck, 4

Under hösten erbjöds Björck en något mer begränsad roll i laget. Växlade upp under JVM och kom tillbaka till DIF där han direkt fick ökat förtroende från tränartrion i Djurgården. Växte enormt med förtroendet under vårsäsongen och blev lagets främsta utespelare. Drev Järnkaminernas förstakedja på ett imponerande och sällan skådat sätt från en så ung spelare. Vårsäsongen är utan snack toppbetyg, men som helhet blir det en stark fyra.


Arvid Costmar, 1

När Djurgården var relativt skadefria bland forwards placerades Costmar ofta utanför laguppställningen. Hade svårt att övertyga på tränartrion och skickades under en kort sejour till SSK i HockeyAllsvenskan. Vi får bittert konstatera att det aldrig flög den här säsongen för den uppskattade Järnkaminen som till råga på allt ådrog sig en skada när speltiden hade blivit mer konstant.


Victor Eklund, 4

Fick till en början begränsat med speltid och hade därför svårt att få igång poängproduktionen. Växte ju längre säsongen gick och efter JVM har Eklund varit en av spelarna som drivit laget med sin energi och fartfyllda spelstil. Ett yrväder som måste vara en mardröm att möta då han aldrig ger sig utan kamp och samtidigt besitter offensiv kreativitet. Landar till slut in på 24 poäng (6+18) vilket får ses som starka papper för den 19-åriga SHL-debutanten.


Anton Frondell, 4

Likt Eklund fick Frondell begränsat med speltid under hösten men visade trots det på en förmåga att få offensiva saker gjorda under kort tid. Förtroendet ökade efter JVM då forwarden utgjorde en av lagets ledande kedjor tillsammans med Krüger och Eklund. När grundserien summeras har forwarden vunnit den interna skytteligan med sina 20 baljor, vilket får ses som otroligt imponerande sett till att det här var hans debutsäsong i SHL. Borde betyget vara ännu högre? Kanske det.


Albin Grewe, 2

Är inte direkt känd för att vara en poängspelare vilket återigen bevisades den här säsongen. Grewe står för annat än poäng och utmärker sig främst genom att spela fysiskt och står för ett hårt arbete över hela isen. Motsvarade förväntningarna och bildade under hösten en framgångsrik kedja tillsammans med Pettersen och Salsten - godkänd insats.


Charles Hudon, 4

Anslöt till Djurgården med ryktet om att besitta ett dödligt skott och att upprätthålla en god karaktär både på och vid sidan av isen. Bevisade tidigt att ryktena stämde väl överens med verkligheten och blev en ledargestalt för de yngre förmågorna i laget, samtidigt som han pangade in en hel del mål i framförallt numerärt överläge. När grundserien summeras står Hudon noterad för 15 mål, och visst hade det kunnat bli fler om kanadensaren hade haft mer flyt med sina ramträffar. Var stundtals relativt anonym under spelet i lika styrka, men x-faktorn i numerärt överläge och hans ledaregenskaper höjer betyget.


Jacob Josefson, 4

Vart låg förväntningarna innan starten på säsongen? Relativt lågt med tanke på centerns långa frånvaro. Men om någon någonsin tvivlade på Josefsons kapacitet motbevisade han sina kritiker tämligen omgående. Visade direkt att han fortfarande är en spelare som kan driva en toppkedja i SHL. Har tyvärr fått stå över en hel del matcher på grund av olika skador, men kvitterar ändå ut ett högt betyg utifrån de prestationer han stod för under grundserien. Behöver komma tillbaka från skadefrånvaron för att Djurgården ska bli riktigt slagkraftiga i slutspelet.


Linus Klasen, 1

En skadeförföljd säsong för den ålderstigna kroppen, som aldrig riktigt lyckades slå sig in i laget när han väl var frisk. Mer eller mindre allt talar för att puckmagikern gjort sin sista grundseriematch hos Djurgården. Vi passar på att tacka för allt som Klasen utfört i DIF tröjan och konstaterar att hans personlighet kommer bli saknad. Återkomsten till SHL blev dessvärre inte som önskat.


Marcus Krüger, 3

Kaptenen var fullständigt briljant under förra vårens slutspel och var starkt bidragande till DIFs avancemang. Har fört en något mer anonym tillvaro under årets säsong men visade prov på imponerande defensiva egenskaper och en konstant offervilja framför motståndarnas mål. Var i mångt och mycket briljant i tekningscirkeln och agerade ledsagare åt de yngre förmågorna Eklund och Frondell - som utgjorde en framgångsrik kedja under andra halvan av säsongen. En viktig ledare i laget - klarar kroppen av ännu en säsong?


Oula Palve, 2

Kom in i Djurgården när truppen fick skador på forwards och hjälpte till att bidra i offensiv väg. Stark i tekningcirkeln. Motsvarade förväntningarna och kvitterar därför ut godkänt. En spelare att bygga vidare på till nästa säsong? Mest troligt nej.


Mathias Emilio Pettersen, 2

Kom till Djurgården med en god resumé från AHL. Visade tidigt på hög arbetsmoral och intensitet i sitt spel men hade långa stunder svårt att få ut något kreativt ur det. Höjde sig på slutet av grundserien vilket puttar upp betyget till en svag tvåa. Kräver mer av norrmannen till nästa säsong.


Ludvig Rensfeldt, 2

Vuxit ut till en kulturbärare i laget som alltid stämplar in och utför den uppgift han åläggs att göra. Pålitlig i sin defensiva roll och stabil i tekningscirkeln. En godkänd sista (?) säsong hos Mesta Mästarna.


Håvard Østrem Salsten, 3

Imponerade tidigt med sin fysik och intensitet över hela banan. Hade en dipp med många matcher utan poäng under mitten på säsongen, för att därefter växla upp på nytt. Var tilltänkt som en hockeyallsvensk värvning och utifrån de förväntningarna överträffade forwarden dessa. Kan han höja sig ytterligare en nivå till nästa år? Mycket talar för det.


Joe Snively, 4

Djurgårdens Ironman - spelade i alla 52 omgångar. Amerikanen lämnade Nordamerika för första gången inför den här säsongen och anslöt till DIF som ett uppsnackat nyförvärv. Snively skulle stå för offensiv kreativitet och genom sitt framförallt skickliga passningsspel förväntades det bli en hel del poäng från forwardens klubba. Sagt och gjort. Joe motsvarade de högt ställda förväntningarna, anpassade sig snabbt till SHL-hockeyn och blev poängbäst bland forwards i laget (15+24). Har förlängt kontraktet till säsongen 27/28 och blir därför en viktig spelare att bygga vidare offensiven på.


Theo Stockselius, 2

Visade tidigt att han kunde göra avtryck i en fjärdelina tillsammans med “pappa”-Rensfeldt. En spelare som kan utvecklas och bidra i ännu större utsträckning kommande år.


Marcus Nordmark, 2

Likt Stockselius kom Nordmark in med positiv energi och visade upp att han klarar av de fysiska kraven för SHL-spel. Kommer med hög sannolikhet erbjudas fler chanser i A-laget nästa säsong.


Samuel Solem, 1

Norrmannen “armbågades” in på slutet för att fylla luckorna från de skadade spelarna på forwardssidan. Sett till prestation och kostnad per spelad minut känns det som att en forward från juniorleden hade kunnat fylla Solems skridskor - vilket kanske egentligen ifrågasätter sportchefernas agerande snarare än spelaren i fråga. Vad förväntades egentligen av forwarden?


Daniel Brodin, 1

Det tar emot att konstatera att en tvättäkta Järnkamin inte räckte till den här gången. Med facit i hand skulle man gått skilda vägar redan efter förra säsongen, men det är alltid lätt att vara efterklok. Någonstans hoppades man att den riviga forwarden skulle hitta tillbaka till sitt gamla jag, men verkligheten blev någonting helt annat. Tack för allt du gjort i DIF-tröjan Brodda!


Jesse Ylönen, 1

Kom in med förväntningarna om att vara en poängspelare och spåddes ta en plats högt upp i laget. En tidig skada satte käppar i hjulet för finländarens försök att återfå större förtroende från tränarhåll när rehaben var över. Placerades istället långt ner i hierarkin och lämnade senare för seriekonkurrenten Örebro. En bra lösning för båda parter. Hade Ylönen lyft om han hade fått större förtroende över längre tid?


(Spelare som spelade för lite för att betygsättas: Arvid Drott, William Wiå, Marcus Nordmark)



Spel utan konto innebär att man använder e-legitimation för registrering.

spela18-logostodlinjen-logospelpaus-logospelinspektionen-logo