Ett dåligt Italien gör ett uselt EM
För Italien innehöll EM 2024 alla ingredienser för en för att bli den fiasko-soppan som det blev. Men vad borde vi egentligen ha förväntat oss av en så medioker trupp?
Åttondelsfinalen mot Schweiz var kanske en match som Italien egentligen aldrig borde spelat. För redan i gruppspelet var man sekunder från att åka ut om det inte vore för Zaccagnis mål i sista minuten. Men väl där visade man just varför detta landslag inte ens är topp 15 i Europa just nu. Schweiz som till stor del leds av spelare från Serie A, utklassar Italien genom att ha ett tydligt spel som gynnar de bästa spelarna. Tvärt emot hur Italien spelar. Om man bara tittar på spelarkvaliteten på de båda lagen tycker jag fortfarande att Italien har mer, men Schweiz visar vad ett riktigt lag kan göra.
Men i vilket fall vill jag återkomma till spelarkvaliteten i Italien och framförallt när det kommer till offensiven. För den är under all kritik. Jag kan inte säga att jag vet exakt vad problemet är, men jag kan säga att Italien har ett stort problem med att ta fram offensiva kvalitetsspelare. Jag har sagt det länge men nu tåls det att upprepas. Vissa menar på att de unga talangerna inte får speltid tillräckligt tidigt i Italien och det kan stämma till en viss grad. Men för mig är det uppenbart att de spelarna som en gång kom fram i Italien inte längre gör det och det kan inte vara något annat än hur talangutvecklingen ser ut. För även de bästa unga italienska talangerna jag ser kan inte mäta sig med spelare som Lamine Yamal, Jude Bellingham, Jamal Musiala eller Kylian Mbappé som de andra stora nationerna tar fram. Det italienska fotbollsförbundet är en seg och omodern organisation men jag hoppas verkligen man vaknar nu, för det är ett stort uppenbart problem som verkligen blivit belyst detta mästerskap.
Okej, vad gjorde Spalletti då? Jag trodde att han skulle bli viktigast i Italien och leda landslaget trots en ganska medioker trupp. Men oj så fel jag hade. Ett stort misstag var att han inte fortsatte att spela trebackslinje, en formation som laget såg mest bekväma ut i men framförallt som hans trupp var byggd efter. Att hålla på och växla mellan formationer och inte ha en tydlig idé om vilka som ska spela och hur de ska spela, var ett stort misstag. Laget såg under turneringens gång mer och mer osäkra ut. Mot Schweiz var laget inte längre ett lag och visste varken ut eller in. Jag tror vi fick se att Spalletti inte är en tränare som passar som bäst i ett landslag utan i ett klubblag där han får tid att jobba med sitt offensiva spel. Vi såg också förra säsongen när Napoli mötte Milan i Champions League att han saknar pragmatism för att bli framgångsrik i cupspel. Napoli envisades med att spela Milan rakt i händerna som enkelt kontrade sönder Napolis öppna försvar. Över 38 omgångar i ligan var Napoli det bästa laget men i Champions League när det krävdes anpassning efter motståndare och spelarmaterial räckte Spallettis idéer inte till. Och detta ser vi även här under EM. För Spalletti vägrade bygga ett spel för spelarna han hade till sitt förfogande och envisades med spelare och ett spel som inte gynnade hans lag.
Så vad blir kontentan av det hela? Jo Italien har problem men det finns också ett ljus. Det finns många unga spännande italienska spelare på väg fram i försvaret och på mittfältet. Spelare som har en bolltrygghet och som spelar på ett modernt sätt. Calafiori och Bastoni kan bli framtida toppförsvarare tillsammans i landslaget med både Scalvini och Buongiorno bakom sig bildar dem ett fint försvar. Och ja, Spalletti ska stanna. Trots bristen på pragmatism och hans envishet vet vi alla vad han kan åstadkomma. Han har nu tiden på sin sida att bygga ett nytt Italien som ska kunna tävla på riktigt i VM 2026. Med tid och förtroende tror jag fortfarande att han kan bygga något fint, men efter detta fiaskot är det verkligen upp till bevis.
