Precis som väntat spelade Villa Sweden-effekten en avgörande roll. 82 blågula/vinröda Villa-fans lyfte laget till första segern på sex matcher, får vi anta…
Nu ska sägas att det inte vara någon glimrande fotbollsuppvisning av claret-and-blue, men mot ett tamt Norwich räckte det med marginal efter mål av Ollie Watkins och Danny Ings.
Steven Gerrard bjöd på några överraskningar i startelvan. Lucas Digne hade tillfrisknat på ett mirakulöst sätt och återvände på vänsterbacksplatsen redan nu, trots att det talats om en rehabiliteringskamp för att hinna spela något mer överhuvudtaget den här säsongen. Digne såg frisk och pigg ut så det var nog ingen chansning heller.
Ezri Konsa har sett lite svajig ut på sin mittbacksplats under våren, men ändå fått fortsatt förtroende. Nu var det dock dags för Callum Chambers att göra Tyrone Mings sällskap - ett gott val! Chambers såg såväl spelsugen som stabil ut. Kollegan Mings spände musklerna vid ett flertal tillfällen och fick normalt sett giftige Teemu Pukki att studsa mot granitväggen. 
Länge har det också pratats om att Douglas Luiz borde få se en match från bänken. Många hade nog trott att Marvellous Nakamba skulle vara ersättaren i så fall, men det blev istället 18-årige Tim Iroegbunam som fick sin första start. Ynglingen skötte sig med den äran och fick drygt 70 minuter under bältet innan Luiz kom in. 
Leon Bailey fick något överraskande fortsatt förtroende, men en fotskada efter en elak tackling begränsade hans insats till knappa 40 minuter. Ett lyckodrag visade det sig. Danny Ings kom in och behövde bara någon minut för att servera dagens första målpassning till Ollie Watkins. Lite hjälp av en styrning fick Watkins i skottögonblicket, men vi tackar och tar emot när sådant händer. 
Villa borde ha kunnat städa av matchen tidigare, men med bara ett gjort mål blev det en viss nerv mot slutet. Norwich stack upp och hade en och annan ströchans, men Villas försvar höll tätt för andra matchen på raken.
2-0-målet kom till slut, på stopptid. Danny Ings fick äntligen utdelning och kunde välförtjänt kröna en fin insats med en fullträff. Efter att ha missat ett friläge och sedan sett sin hörnnick träffa stolpen så dunkade måltjuven in sitt sjätte mål för säsongen på passning från Emiliano Buendia.
Buendia fick även denna gång begränsat med speltid, men visade ånyo fina takter när han kom in. Villas spel fick mer flyt och kreativitet med argentinaren på planen. Det borde bli en start för Emi snart. 
Seger och tre poäng, men inget större skönspel. Vad saknades då? Synk mellan spelarna skulle jag säga. Vid flera tillfällen togs det bra löpningar eller slogs fina passningar, men tyvärr inte i förening med varandra. Det finns att jobba på, om man säger så. Inte heller såg vi mycket av den magi Philippe Coutinho visade för någon månad sedan. 
Kul ändå att Chambers, Ings och Iroegbunam tog chansen när de fick den. Och i en match av den här typen behöver man spelare som verkligen går till jobbet. Där måste en guldstjärna utdelas till John Mcginn. Brutal jobbinsats av Super John.
Man måste förstås skänka en medlidandets tanke till Dean Smith, vars Norwich i och med förlusten blev klara för degradering. En liten tröst i hans stora Villa-hjärta ändå att han hyllades med värme av Villa-fansen. 
För Villa väntar härnäst ett nytänt Burnley på bortaplan kommande lördag. Tills dess har Villa Sweden firat färdigt. Eller..?