”Efter covid har vi sett en återkomst av huliganism”

Debatten i Sverige om supporterfrågor går varm efter en händelserik allsvensk vår. Planstormaren under IFK Göteborg - Öster, polisens kommuniké om inspiration från Grekland är bara några av flera vedträn som kastats in i elden.

Samtidigt har det varit en stökig vår runt fotbollsmatcher i Nederländerna. Som tidigare rapporterat kantades PSV:s guldfirande av kravaller och våldsamheter mellan supportrar, media och polis. När Telstar slagit ut FC Den Bosch i uppflyttningskvalet stormade båda lagens supportrar planen och masslagsmål uppstod.

För att få veta mer om situationen i Nederländerna och vilka likheter och skillnader som finns gentemot läget i Sverige pratade vi med Maikel de Lange, chefredaktör på Soccernews.nl.

Han menar att för att förstå situationen i Nederländerna idag måste man känna till hur det var på 1980- och 90-talen när problemen med huliganism i landet växte lavinartat.

– Det nådde sitt klimax 1997 i Beverwijk där Ajax- och Feyenoord-supportrar möttes upp på ett stort fält och slogs. En Ajax-supporter som hette Carlo Picornie dog. De hedrar honom fortfarande på Johan Cruijff Arena. Efter det blev det lite lugnare. De introducerade buss- och tågtransporter som innebär att bortasupportrar inte får köra själva till matcher längre, säger Maikel de Lange.

Mer om den långa historien av holländsk huliganism, med fokus på Ajax och Feyenoord, har undertecknad tidigare skrivit om här.

Även om huliganismen i Holland nådde sin kulmen med Carlo Picornies död 1997 och därefter lugnade sig något fortsatte det förstås hända grejer under 2000-talet:

– Jag minns till exempel en match mellan Ajax och NAC Breda i cupen. Då gick Ajax-supportrar från F-Side, ultrassektionen på ena kortsidan, hela vägen till bortasektionen för en konfrontation. Men sådana incidenter var isolerade händelser, menar de Lange.

För att få bukt med våldsamheterna mellan Ajax och Feyenoord har bortasupportrar inte tillåtits på matcher mellan rivalerna, ett förbud som funnits sen 2009. Åren därefter minskade våldet på och runt holländska fotbollsläktare överlag. Men sen hände något:

– Sen coviduppehållet har vi sett en återkomst av huliganism i Holland. Det har kommit tillbaka. Folk spekulerar i att det är covidgenerationen, de som var under lockdown under sina formbara år i sena tonåren då och inte fick gå ut och uppleva saker som nattlivet och sport. När covid var över och dörrarna öppnades igen så var det den yngre generation i exempelvis Ben-Side, AZ:s ultras, som nu skapar mycket problem. Så huliganismen som dött av i tjugo år är tillbaka nu, berättar de Lange.

Maikel de Lange, som själv har en bakgrund som AZ-supporter och säsongskortsinnehavare innan han blev journalist, var själv på plats i egenskap av journalist för en av de mest omskrivna händelserna på holländska läktare de senaste åren: Slagsmål på läktaren efter Europa League-matchen AZ - West Ham:

– AZ-supportrarna attackerade familjer på huvudläktaren. En av de stora incidenterna tillsammans med Twente - Hammarby. Också Feyenoord - Ajax i april 2023 när Davy Klaassen fick en tändare i huvudet och mest nyligen Telstar - FC Den Bosch. Varje gång något sådant händer är det stora nyhetsartiklar först om att vi kanske borde sluta tillåta bortasupportrar och så, men sen faller det i glömska. Så det det blir inga riktiga påföljder just nu. Visst, Ajax-supportrar får inte vara på De Kuip längre och vice versa för Feyenoord-supportrar. Och vissa matcher får inte spelas kvällstid när det är mörkt, för polisen. Men det är inte direkt några stora åtgärder från regeringshåll eller så.

Maikel de Lange menar att debatten i landet tänder till då och då:

– Debatten sätter igång på riktigt efter stora matcher. Som efter tändarincidenten med Klaassen för det är Feyenoord-Ajax och alla kollar på den matchen och skriver om den. Så är det en debatt i två veckor. Nu på De Kuip är det nät mellan planen och läktarna. Inte jättebra för läktarupplevelsen, men det är en säkerhetsåtgärd. Så saker som det händer, men det är inget snack om att vi måste ha hårdare straff eller så. Det finns en debatt om ekonomi dock, folk säger att det kostar myndigheterna och skattebetalarna pengar, all polisbevakning på fotbollsmatcher. Folk frågar sig om det är värt att ha så mycket polis på matcher för det kostar så mycket pengar. Men nästa steg kommer aldrig, det är alltid bara spekulationer.

Just sådana nät har blivit en käpphäst i Sverige, nyligen stoppades cupfinalen Malmö - Häcken efter en minut efter att Malmö-supportrar förstört nätet. Liknande har skett tidigare med. Har Feyenoord-supportrarna tagit strid mot näten?

– Jag antar att på De Kuip så lägger man inte riktigt märke till det. Innan jag blev journalist åkte jag på AZ:s bortamatcher och ibland var det så dåligt med till exempel plexiglas och nät runt bortasektionen så om man var på en av de nedre raderna såg man nästan ingenting. Som supporter skulle jag inte vilja se ett nät. Men samtidigt så kastar jag inte in tändare, säger de Lange med ett snett leende.

Han fortsätter:

– Frågan är egentligen… samhället har förändrats. Jag tror huliganismen speglar samhället. För vi har också fler upplopp runt annat än fotboll. Men incidenter som den när Klaassen fick tändaren i huvudet. Jag minns när Luis Figo gick från Barcelona till Real Madrid och det var ett grishuvud som kastades in. Också på grund av sociala medier är allt överallt direkt, då lägger vi kanske mer uppmärksamhet på det. För jag minns många matcher som El Clasico eller i Grekland förr då många tändare kastades, så spelarna behövde ducka när de slog hörnor.

Incidenten de Lange nämner, när Ajax-spelaren Davy Klaassen fick en huvudskada efter att ha träffats av en tändare inkastad av en Feyenoord-suppoter, fick en del omtalade följder. Matchen avbröts tillfälligt men återupptogs och spelades klart inför fulla läktare (med bara Feyenoord-supportrar) på De Kuip vilket Ajax inte tyckte om. Efteråt blev det debatt om huruvida matchen borde stoppats helt av säkerhetsskäl.

Holländska fotbollsförbundet gick efter det ut med nya direktiv: Om någon kastade in ett föremål på planen skulle matchen tillfälligt stoppas och speakerutrop göras om konsekvenserna ifall det sker igen. Om det händer en andra gången skulle domaren bryta matchen igen och ta spelarna av planen för ett längre avbrott och diskussioner om man kunde spela klart. Om spelet återupptogs men en tredje incident följde skulle matchen avbrytas helt och spelas klart inför tomma läktare vid ett senare datum.

De nya direktiven fick dock kritik då vissa supportrar misstänktes utnyttja dem i olika aktioner. När Groningen, då redan klara för nedflyttning, tog emot Ajax på hemmaplan i maj 2023 kastade Groningen-supportrar flera gånger in pyrotekniska pjäser och en supporter stormade planen, så att matchen avbröts helt. Det var en missnöjesaktion riktad mot Groningens klubbledning. Hösten 2023 avbröts Ajax - Feyenoord efter att Ajax-supportrar kastat in muggar och bengaler på planen vid flera tillfällen, matchen avbröts till slut helt vid ställningen 0-3 till Feyenoord. Det spekulerades i att Ajax-supportrar velat få matchen avbruten för att stoppa en total utklassning. Matchen spelades klart en månad senare inför tomma läktare.

Men direktiven fick också andra konsekvenser som Maikel de Lange framhåller:

– Det fungerade inte för det slog emot glädjeyttringar. Ibland när det blir mål kastar man ju sin öl i glädje och då hände det att muggarna landade på planen och matchen avbröts. Så om man gör en sån åtgärd borde det inte vara allomfattande. Det är ju en stor skillnad mellan att kasta mot en spelare eller bara upp i luften i glädje.

I Sverige är det en debatt om polisens upptrappning mot supportrar, finns det någon liknande diskussion i Holland?

– Händelserna nyligen när PSV-supportrar hamnade i bråk med polis under guldfirandet tror jag hade att göra med att PSV-supportrar kände sig felbehandlade av polisen. De kände sig instängda och det ledde till upploppen. I Holland är det alltid diskussioner.

Bortasupportrar har inte tillåtits på matcher mellan Ajax och Feyenoord i 16 år nu. Om ett sånt förbud skulle drabba Stockholmslagen till exempel tror jag det hade kunnat leda till en gemensam protestaktion, men det har inte skett något sånt i Holland?

– Nej, men det är också så att de supportergrupperna har skapat så mycket problem så länge. De har fått en andra, tredje, fjärde, femte och sjätte chans. Supporterbråk i 30-40 år. Det känns nästan normalt. Jag är född 1988 och hela min livstid har det varit ett år med supportrar tillåtna, ett år utan osv. Ibland är det protester på arenorna med några banderoller. Men vem skulle lyssna? Dessutom finns problemet att supportrarna är väldigt fragmenterade, särskilt Ajax-supportrarna. Om du är på arenan ser du att Ajax ultras är uppdelade i massa olika grupper. Du har tidigare VAK410 (renodlad ultrasgrupp fokuserad på att skapa atmosfär på läktaren, reds. anm.), gamla F-Side (största och äldsta ultrasgruppen som haft våldsamma medlemmar, reds. anm.) osv så det är svårt att hitta enighet. Det är inte riktigt likadant med Feyenoord-supportrarna men jag tror att i bakhuvudet har de sett sig som de mest hardcore i Nederländerna men de måste också veta om att de har ställt till det. När de mötte Lazio var supportrarna inte ens välkomna i Rom för att de förstörde vid Fontana di Trevi tidigare när de tidigare mötte Roma.

Som du sa har det varit en återkomst av huliganism i Holland efter covid. Om du blickar mot framtiden tror du problemen kommer fortsätta öka?

– Som med allt i livet tror jag det finns toppar och dalar. När jag fortfarande hade säsongskort var AZ-supportrarna ganska försiktiga, nu är det inte så. Men om vi tittar på Twente-supportrarna, visst de hade Hammarby-incidenten men de är inte så illa nu som för fem år sen när en medlem i mc-klubben Satudarah styrde i VAK P som är Twentes ultrassektion. Det ökar tills något riktigt allvarligt händer och sen går det ner igen, avslutar Maikel de Lange.