Så bra är alla målvakter i Allsvenskan 2026 – del 2 av 3

Analysrummet

idag kl. 18:10

Så bra är alla målvakter i Allsvenskan 2026 – del 2 av 3

Målvaktsfrågan kan avgöra en hel säsong. Vem ger sitt lag trygghet, vem kan vinna poäng på egen hand – och var finns de största frågetecknen? Här är den andra delen i genomgången av samtliga allsvenska klubbars målvaktssida 2026.

Armin Gogic

gogic10@gmail.com

@G93Lion

I del 1 gick vi igenom den första tredjedelen av serien. Missade du den delen finns den att ta del av här. (DEL1)

Det är lätt att tänka på målvaktssidan som något enkelt: en etta, en tvåa och sedan går man vidare. Men när man börjar titta närmare på lagen inför 2026 blir det snabbt tydligt att verkligheten ser väldigt olika ut.

I vissa klubbar finns ett lugn längst bak som smittar av sig på hela laget. I andra lever frågan fortfarande, och där kan målvaktsrollen vara mycket mer avgörande än man först anar.

Det är också det som gör den här genomgången intressant. För att förstå ett lags målvaktssituation räcker det inte att titta på vem som står mest eller vem som har störst namn.

Det handlar om helheten. Om skottstopp, trygghet i luftrummet, utrusningar, kommunikation, spel med fötterna, stabilitet över tid, fysisk profil och erfarenhet. När man väger ihop de delarna får man en tydligare bild av vad lagen faktiskt har – och vad de kanske saknar.

Det här är alltså inte ett försök att koka ner allt till en kall siffra. Snarare är det ett sätt att komma närmare frågan som alltid finns där i bakgrunden: hur tryggt står laget egentligen längst bak? Vilka klubbar sitter lugnt, och vilka går in i året med fler frågetecken än de kanske själva vill erkänna?

Det här är del 2 av 3.

Hammarby IF

Målvakter: Warner Hahn, 33 år, 190 cm, Felix Jakobsson, 26 år, 185 cm, och Elton Fischerström Opancar, 19 år, 185 cm

Det råder egentligen ingen större tvekan om hur Hammarby går in i 2026 på målvaktssidan. Warner Hahn är etta, och det är inte mycket att diskutera om den saken.

Felix Jakobsson finns där bakom som en lösning man kan leva med, men inte som någon som får hela hierarkin att skaka.

Elton Fischerström Opancar är i sin tur mer ett namn man håller ögonen på än någon man räknar med här och nu. Det här är alltså ingen målvaktsfråga som kokar av konkurrens – det är snarare en position där rollerna redan känns satta.

När man tittar på spidern blir det också rätt tydligt varför Hahn sitter så pass tryggt. Han har den där profilen man vill se hos en etta i ett lag som ska slåss högt upp: stabil, trygg och utan några uppenbara hål.

Jakobsson har delar i sitt spel som ändå gör honom intressant, särskilt med boll, men det är fortfarande ganska långt upp till Hahns nivå när man ser till helheten.

Opancar går inte riktigt att lägga in i samma diskussion ännu, just eftersom det inte finns tillräckligt mycket seniorfotboll att luta sig mot. Där får man helt enkelt vänta lite innan man drar för stora växlar.

Det samlade intrycket är därför att Hammarby sitter ganska lugnt på den här posten – men också att mycket står och faller med att Hahn fortsätter vara Hahn.

Det finns en trygghet i att ha en så pass tydlig etta, men det finns inte riktigt någon nerv bakom honom som gör att man känner att platsen lever.

Jakobsson fyller sin funktion, och Opancar får ses som något för längre fram. Så känslan blir ändå rätt enkel: Hammarby har ordning på målvaktssidan, men det är en ordning som bygger mer på en stark förstamålvakt än på en stenhård intern kamp.

IF Brommapojkarna

Målvakter: Davor Blažević, 33 år, 190 cm, Leo Cavallius, 21 år, 189 cm, och Philip Isaksson, 20 år, 196 cm

Brommapojkarna går in i 2026 med en målvaktssida som känns betydligt mer öppen än hos många andra lag. Davor Blažević har rutinen och den tyngd som brukar väga tungt när en tränare ska välja etta, men Leo Cavallius finns där bakom på ett sätt som gör att frågan ändå lever.

Det här är inte en helt låst hierarki, utan snarare en situation där BP kan välja väg. Antingen lutar man sig mot erfarenhet, eller så börjar man ge mer plats åt ett yngre alternativ som redan knackar på.

Philip Isaksson finns också i bakgrunden, men där handlar det än så länge mer om framtid än om verklig konkurrens i dag.

När man tittar på spidern blir det ganska tydligt varför den här målvaktsfrågan ändå känns intressant. Blažević och Cavallius ligger rätt nära varandra, men de gör det på olika sätt.

Blažević ser ut som den mer färdiga målvakten, särskilt i de delar av spelet där rutin, tajming och pondus verkligen märks. Cavallius är inte lika färdigmejslad, men han är tillräckligt nära för att man inte bara ska vifta bort honom som en reserv.

Där finns redan en profil som ser levande ut, inte bara lovande på håll. Isaksson hamnar utanför själva jämförelsen, och det är egentligen rimligt – där finns det fortfarande för lite seniorfotboll för att säga något skarpt.

Det samlade intrycket är därför att BP faktiskt sitter på en ganska spännande målvaktssituation. Blažević ger laget trygghet här och nu, men Cavallius gör samtidigt att det finns något mer än bara en självklar etta och en passiv tvåa.

Det ger klubben en annan rörelse i gruppen än om allt redan hade varit avgjort. Isaksson får tills vidare ses som nästa namn i ledet, inte som någon som ska bära ansvar redan nu.

Så känslan blir att BP har både en lösning för stunden och ett möjligt nästa steg i samma rum, vilket ändå är en rätt stark sits för en klubb av BPs rang.

IF Elfsborg

Målvakter: Isak Pettersson, 28 år, 181 cm, Lukas Hägg Johansson, 31 år, 186 cm, och Tim Erlandsson, 29 år, 192 cm

Elfsborg går in i 2026 med en målvaktssida som inte är helt enkel att sätta i ett fack. Isak Pettersson känns fortfarande som det naturliga förstavalet, men bakom honom finns inte bara en reserv som väntar på bänken.

Både Lukas Hägg Johansson och Tim Erlandsson är vuxna målvakter med tillräcklig tyngd för att göra hela gruppen mer levande än i många andra lag. Det här är alltså ingen situation där allt står och faller med ett enda namn – Elfsborg har flera alternativ som gör att frågan hålls öppen på riktigt.

När man tittar på spidern blir det ännu tydligare att det här inte är någon vanlig etta-tvåa-lösning. Tim Erlandsson kommer ut starkast i modellen, mycket tack vare sin fysik och sin närvaro i straffområdet.

Pettersson ligger nära, men med en annan typ av profil – mer rörlig, mer beroende av tajming och spel i situationer där snabbhet och läsning blir viktiga.

Hägg Johansson ligger också kvar i bilden på ett sätt som gör att han inte bara går att vifta bort. Han kanske inte sticker ut mest, men han håller ihop sin profil tillräckligt för att göra konkurrensen verklig.

Det gör hela målvaktsrummet svårare att sortera än man först tror.

Det samlade intrycket är att Elfsborg sitter på en av seriens mest seriösa målvaktsgrupper, just för att bredden faktiskt ser ut att vara på riktigt. Det finns olika typer av målvakter, olika sätt att lösa rollen och flera namn som kan bära ansvar.

Det ger tränarstaben fler vägar än i lag där allt redan är avgjort på förhand. Så även om hierarkin inte är helt glasklar, är det svårt att komma ifrån att Elfsborg har byggt upp något som känns både robust och användbart över en hel säsong.

IFK Göteborg

Målvakter: Elis Bishesari, 20 år, 185 cm, Jonathan Rasheed, 34 år, 191 cm, Viktor Andersson, 21 år, 189 cm, och Fredrik Andersson, 37 år, 196 cm

IFK Göteborg går in i 2026 med en målvaktssituation som måste läsas genom skadeläget. Elis Bishesari hade själv skadeproblem och kom nyss tillbaka, vilket skapade osäkerhet i gruppen.

Samtidigt verkar både Viktor Andersson och Jonathan Rasheed ha haft skadefrågetecken, och det är i den kontexten Fredrik Andersson värvades in som en tydlig trygghetslösning när klubben behövde säkra djupet snabbt.

Det gör Blåvitts målvaktssida speciell. Här finns både en mycket intressant ung etta-profil i Bishesari, två alternativ med olika typer av erfarenhet och status bakom, samt en sen nödlösning som säger något om hur skört läget var.

Spidern visar att Elis Bishesari redan nu har den starkaste totalprofilen i IFK Göteborgs målvaktsgrupp. Det mest intressanta är att han inte bara vinner på potential, utan också redan ser stark ut i de delar som faktiskt bär en förstamålvakt: skottstopp, stabilitet och en ganska komplett helhet. Det gör honom till något mer än bara ett framtidsnamn.

Jonathan Rasheed ligger bakom men ger fortfarande en tydlig seniorprofil i gruppen. Han är äldre, större och mer klassiskt rutinerad, men just nu ser han inte ut att bära samma totaltyngd som Bishesari. Att han dessutom verkar ha haft skadefrågetecken gör att hans roll blir ännu mer osäker i praktiken.

Viktor Andersson hamnar också strax bakom. Han har en intressant ålder och ett underlag som gör honom relevant att väga in, men även här finns bilden av att skadeläget minskat hans kraft i hierarkin. I en helt frisk miljö hade konkurrensen kunnat kännas öppnare.

Fredrik Andersson som är 37 år måste i det här projektet framför allt beskrivas som det han verkar vara: en panikvärvning för att säkra upp läget när skadorna gjorde situationen tunn.

Han har underlag som visar att han fortfarande kan fungera, men värvningen säger mer om Göteborgs behov av trygghet än om en tydlig sportslig satsning uppåt i hierarkin.

Det säger en hel del om var IFK Göteborg står. Det finns bredd bakom Bishesari, det finns rutin i gruppen och det finns garderingar om det skulle behövas.

Men det finns framför allt ett huvudnamn som bär både förväntan och tyngd. Så när man ser på Blåvitts målvaktssida är det svårt att landa någon annanstans: mycket finns runtomkring, men det är Bishesari som kommer stp i själva centrum.

IK Sirius

Målvakter: Ismael Diawara, 31 år, 194 cm, och David Celic, 23 år, 188 cm

Sirius går in i 2026 med en målvaktssida som inte känns färdiglåst. Ismael Diawara har rutinen, storleken och hela den där profilen som brukar ge en målvakt ett försprång i hierarkin.

Men David Celic ligger ändå tillräckligt nära för att det inte bara ska kännas som att han står och väntar på sin tur. Det här är snarare en situation där Sirius faktiskt har något som liknar en levande kamp, och det gör målvaktsfrågan mer intressant än i många andra lag.

När man tittar på spidern blir det ännu tydligare varför den här konkurrensen inte går att vifta bort. Celic kommer faktiskt ut något starkare i helheten, även om marginalen är liten.

Det betyder inte att Diawara plötsligt försvinner ur bilden, men det visar att ålder, rutin och fysik inte ensamma avgör allt här. Diawara bär fortfarande den mer klassiska etta-känslan, medan Celic ser mer balanserad ut än man kanske först tror.

Det gör att Sirius inte bara har ett äldre förstaval och ett yngre namn bakom – de har två profiler som faktiskt trycker mot varandra.

Det är också därför Sirius målvaktssida känns ovanligt öppen. Diawara ger laget tyngd, erfarenhet och närvaro, men Celic ger dem något annat: en känsla av att det finns ett alternativ som redan nu kan vara mer än bara backup.

För Sirius är det i grunden positivt, eftersom konkurrens på riktigt nästan alltid höjer nivån. Så helhetsbilden blir ganska tydlig: det finns en etablerad profil längst fram, men också en utmanare som gör att ordningen inte känns huggen i sten.

Här sätter vi punkt för del 2 – med IK Sirius som sista lag ut. I del 3 väntar de återstående fem klubbarna med fler profiler, fler frågetecken och flera målvakter som på allvar kan blanda sig i diskussionen om vem som egentligen är bäst i Allsvenskan 2026.