Villas formkurva har gått snudd på spikrakt uppåt sedan 1-1 mot Sunderland för två månader sedan. Ett par snedtramp - 1-2 mot Go Ahead Eagles i Europa League och 0-2 mot Liverpool i Premier League - men resten som en fullfartssträcka på M6.
Nåja, det ska sägas att det inte har varit vackra syrenhäckar längs hela vägen, men även en snårigt buskage kan vara njutbart så länge man kommer ut på de vackra ängarna på andra sidan.
Mot Leeds var det just ett sådant svårgenomträngligt buskage, med leriga diken, som skulle passeras. Stundom kändes det som att vara tillbaka i Tipsextra på 70- och 80-talen. Brunkarlir, med skalning av hälsenor och en och annan tjuvsmäll. Hemmalaget behärskade den disciplinen bäst inledningsvis. Det var därför inte helt ologiskt att 1-0 kom genom Lukas Nmecha. Kalabalik efter en frispark från Sean Longstaff. Anton Stach attackerade Emi Martinez och visst var det kontakt, men inte nog mycket tyckte domare och VAR. Inte mer än rätt kan man tycka. Hade Martinez verkligen gått för bollen hade han nog fått frisparken, men nu ser han ut att - lite för mycket - vilja ha frisparken.
Villa arbetade sig sakteliga in i matchen, men det var inte förrän efter paus det tog fart, men då blev det rejält och direkt! Emery agerade redan i halvtid, plockade ut Emi Buendia och Lucas Digne med Donyell Malen och Ian Maatsen som kvickfotade ersättare.
Malen levererade direkt. Full fart längs högerkanten och ett inspel till Morgan Rogers som tåade in kvitteringen.
Nya byten i 70:e - Ross Barkley och Jadon Sanch in istället för Ollie Watkins och John McGinn - och ny effekt redan efter fem minuter. Barkley först på en boll någon meter utanför straffområdet och kapad av Pascal Struijk. Vad gör man då om Buendias magiska frisparksfot har satt sig på bänken? Jo, man skickar fram en spelare som har tränat precis samma sorts “dykfrispark” tillsammans med Emi och Austin MacPhee. Morgan Rogers kopierade Buendias läckra lyftning över muren från Bournemouth-matchen och lämnade Lucas Perri i målet lika avklädd som en staty i Vigelandsparken. Efter matchen kommenterade Rogers just det faktum att han har tränat mycket på frisparkar tillsammans med Buendia och MacPhee.
En skräckminut följde direkt efter 1-2-målet. Daniel James älgade fram på högerkanten och såg ut att ha passerat Martinez för ett omedelbart kvitteringsmål. Misstänkt offside, men - visade det sig - en ännu tydligare hands på Dominic Calvert-Lewin framför mål. En suck av lättnad…
Resten av matchen blev en god uppvisning i en konst som Villa har odlat bra under hösten: att ta matchen i mål utan att ge bort något.
Efter dryga sex stopptidsminuter blåste Robert Jones av och Villa hade därmed inkasserat säsongens andra bortaseger i ligan. Välförtjänt utan att vara bländande.
En Man of the Match-insats kan man väl säga att Morgan Rogers levererade med sina två mål och dribblingar och driv av den sorten som vi såg så mycket av förra året, men desto mindre hittills den här säsongen. Han är tillbaka!
Tyvärr kan man inte säga samma sak om Ollie Watkins. Bollen är hans största ovän för tillfället och det bör bli mer speltid för Donyell Malen framöver, en spelare som lyser av självtillit.
I övrigt var det en gediget jämn laginsats, där inhopparna kom in och gjorde skillnad. Tilläggas ska också att Emi Martinez revanscherade sig med råge efter sitt tveksamma ingripande vid målet. Två riktigt vassa räddningar höll Villa kvar i vinnarposition.
Vi går nu in i en mycket matchintensiv period med nio matcher på drygt fem veckor, närmast med spel i Europa League på torsdag mot Young Boys på Villa Park.
Onwards and upwards!
Spelarbetyg
Martinez - 7
Cash - 7
Konsa - 7
Torres - 8
Digne (ut 45) - 6
Kamara - 8
Tielemans (in 84) - 7
McGinn (ut 70) - 7
Rogers - 9
Buendia (ut 45) - 6
Watkins (ut 70) - 4
Maatsen (in 46) - 7
Malen (in 46) - 8
Barkley (in 70) - 7
Sancho (in 70) - 5
Bogarde (in 84) - 6
Betygsskala:
1 – Allt gick fel
2 – Glöm det
3 – Underkänd
4 – Lite för ojämn
5 – Godkänd
6 – Över medel
7 – Bra
8 – Mycket bra
9 – Outstanding (utmärkt)
10 – Världsklass
