Efter en smekmånad i New York där nyförvärven från Minnesota fick chansen att glänsa har tidvattnet vänt. Det radas upp förlust på förlust, sedan årsskiftet ligger resultaten på 2-13-3. Helt enligt plan och något att hurra över enligt somliga. Det gör ju trots allt chanserna att vinna draftlotteriet än större även om produkten på isen får lida, likaså supportrar som verkligen inte får valuta för sina pengar. Enda anledningen till att glo på matcherna är för att se någon av de unga förmågorna bjuda på en bra insats och ge lite hopp om framtiden.
Personligen blir jag utmattad av tanken på att glädjas åt förluster och hoppas på att någon yngling gör ett tröstmål. Dock är det ju så NHL fungerar, för att bli bra måste du göra dina hundår och harva i botten ett tag.
En approach som Canucks tidigare inte varit benägna att ta och det är väl en av anledningarna till att det ser ut som det gör idag. Faktumet är att man ligger på plats 32 med rätt god marginal. Det finns några goda kandidater att tampas med om sista platsen men ser man på lagbygget nu har jag svårt att se Calgary, Rangers eller St. Louis vara sämre på sikt.
Januaris ljusglimtar
Nog om gnäll på vart och varför Canucks befinner sig där de gör. Att man är NHLs sämsta lag är inget att orda om.
Allt är inte nattsvart, det finns lite ljusglimtar som är värda att ta upp. De unga svenskarna fortsätter att prestera bra och Liam Öhgren har växt in bra i laget. Han är nyttig ute på isen och bidrar med poäng lite här och där. Han har hittat lite kemi med sin tidigare lagkamrat Jonathan Lekkerimäki och jag hoppas få se mer av det framöver.
Vill också lyfta fram Linus Karlsson som gjort det bra, påminner lite om Pius Suter förra säsongen. Såklart inte lika produktiv i målprotokollet men han går att använda lite här och var i laget. Han har tagit sina chanser i Powerplay bra och bidrar med en fysisk närvaro framför kassen vilket saknats länge.
Tidigare nämnda Lekkerimäki och Tom Willander har presterat bra, likaså Zeev Buium fram till sin skada. Oturen var framme i matchen mot Pittsburgh där han fick en puck i ansiktet vilket ledde till en fraktur. Förhoppningsvis är han tillbaka efter OS och kan bidra med lite offensiv spets från blå.
Rebuilden är ett faktum
Precis efter Quinn Hughes trejdades och den framgångsrika bortaturnen i New York var det lite väl positiva tongångar om vart laget befann sig från den sportsliga ledningen. Då pratade sportchef Patrik Allvin om en “retool”, det vill säga en snabb renovering av laget. Detta fick både han och Rutherford tänka över några gånger om efter att Canucks nästan slog rekord i antal förluster i rad.
Efter några tuffa omgångar i januari blev det andra tongångar från Jim Rutherford som istället började prata om en rebuild. Många av de mer rutinerade delar av media som följer Vancouver drog en lättnadens suck och likaså supportrar. Det behövs förändring på riktigt och då krävs det långsiktigt arbete även om det givetvis är plågsamt att titta på.
Detta betyder inte att de behöver göra sig av med hela truppen, det finns spelare att bygga vidare på och även om man vill satsa ungt behövs det rutin för att bygga en bra kultur i laget. Filip Hronek är nog det bästa exemplet på en sådan spelare då han tar stort ansvar på isen och i omklädningsrummet. Skulle bli väldigt förvånad om han inte är Canucks kapten nästa säsong. Ska bli intressant att se vad som händer med truppen efter OS-uppehållet och på tal om det så har nästa steg i den så kallade rebuilden tagits i form av en trejd.
Sherwood till San Jose
Kiefer Sherwood blev näste man att trejdas efter Quinn Hughes och även om det såklart är tråkigt var det nödvändigt. Ett nytt kontrakt efter säsongen hade inte varit det smartaste för Canucks med tanke på hans ålder och var laget befinner sig.
Canucks tappar en publikfavorit som charmat åskådare med sin outtröttliga energi och fysiska spel. Han har varit en av de få som levererat under säsongen och toppar interna skytteligan med 17 mål när han lämnar. Totalt blev det 63 poäng (36 mål, 27 assist) på 122 matcher.
Trejden ser ut enligt följande:
Till San Jose:
Kiefer Sherwood (F)
Till Vancouver:
Val i andra rundan 2026
Val i andra rundan 2027
Cole Clayton (B)
En bra trejd för Vancouvers del som behöver bygga på från unga led och då behövs det flera val i första och andra rundan. Cole Clayton får ses som en bonus för farmarlaget Abbotsford Canucks då han knappast lär göra många minuter i NHL.
Ryker Pettersson innan deadline?
Mycket rykten om Elias Petterssons (EP40) framtid då han haft det riktigt kämpigt under 2026. Känns inte särskilt sannolikt att han blir trejdad denna säsong med tanke på att han har full kontroll över sin situation i och med klausuler i sitt kontrakt. Inför nästa säsong är risken något större men frågan är vilka som är villiga med tanke på hans mediokra produktion senaste säsongerna plus det dyra kontraktet.
Jag tror det är bättre att behålla honom och lita på att han kan hitta kemi med lite yngre förmågor än Evander Kane och Jake DeBrusk. Förhoppningsvis kan det bli lite ändring i ledarstaben framöver också då Adam Foote inte rosat marknaden på sistone. Får ingen känsla av att han är rätt man att utveckla unga talanger och hans hockey är knappast progressiv.
Förhoppningsvis kan lite OS-hockey med Tre Kronor göra honom gott och att han kommer tillbaka i bättre slag. Även om säsongen är körd är det alltid kul att se en Pettersson i form och att raka in lite mer poäng vore knappast något negativt för hans aktie.
Förväntningar på säsongen
Från att ha varit försiktigt optimistisk i början av säsongen är det bara att inse att den här säsongen inte har något i form av resultat att bjuda på. Känns närmast skrattretande att blicka tillbaka och tro att en till center skulle lösa alla problem.
Nu ser man dessutom ut att behöva två, då Filip Chytils återkomst inte blivit framgångsrik. Han tvingades utgå precis innan uppehållet på grund av migrän, sällan ett gott tecken för spelare med historia av hjärnskakningar. Frågan är om inte detta är det sista vi ser av Chytil i NHL och jag hoppas nästan det med tanke på hur jävligt hjärnskakningar kan påverka resten av livet.
Med Chytil borta blir en redan tunn centersida ännu tunnare, det kommer med andra ord att bli en fortsatt tung säsong. Bara att acceptera och hoppas att man har tur i draftlotteriet.
McKenna vs Stenberg
Mycket snack om Canucks ska välja Gavin McKenna eller Ivar Stenberg OM man får första valet. McKenna hamnade lite i blåsväder tidigare i veckan då han tappade humöret på en bar, det var mycket skriverier om det skulle bli åtal då killen han klappade till fick en fraktur i käken men det verkar inte bli så mycket utav det.
Givetvis inget bra beteende på något sätt men för att ge lite kontext var viss provokation inblandad. Det blir intressant att se huruvida det påverkar hans position i draften.
Går man på det sportsliga skulle jag nog föredra McKenna då han har en högre potential även om han gått lite trögt under delar av säsongen. Det skulle kunna bli en spelare att bygga ett lag kring. En Celebrini eller Bedard om det vill sig väl.
Skulle absolut inte bli besviken om de valde Stenberg. Han har en otroligt fin säsong i Frölunda och var tongivande i JVM. Fortsätter han på inslagen kan han närma sig bröderna Sedins poäng och de är vi väl bekanta med i Vancouver.
Dags att släppa på gasen
Det är långt kvar tills draften och mycket hockey kvar att spela. Nu gäller det att samla lite krafter och försöka förlora med stil. Unga spelare behöver fortsätta ta kliv och jag hoppas att Adam Foote släpper lite på tyglarna och experimenterar lite mer. Det finns inget att förlora och veteranerna underpresterar ändå.
Skulle gärna se en svensk kedja med Lekkerimäki - EP40 - Öhgren. Förhoppningsvis kan de hitta lite kemi och göra lite mål. Många förluster har varit alltför stora på sistone och om man nu ska bygga om laget på sikt känns det viktigt att få igång lite produktion på de unga spelarna.
De behöver inte vara defensiva system för hela slanten, lite ungdomlig glädje skulle pigga upp i mörkret. Jag tror att lite mer fart och fläkt i spelet blir en viktig nyckel för säsongen. Det gör det lättare att leva med förlusterna framöver för både fans och spelare.
För egen del ska jag vara mer aktiv med skrivandet efter OS-uppehållet även om resultaten fortsätter grina illa. Mycket kan fortfarande hända och det kan inte bli så mycket värre.
Tack för att ni tog er tid och läste!
