Det är kaxigt att jag vill cementera Skellefteå i toppen men fortsätter de spela samma lekfulla, intensiva och breda ishockey så kommer man att stanna i toppen.
Som vanligt inför dessa derbyn kan man ta på stämningen, hur den kokar och brusar upp för att senare kulminera i en underhållande och fartfylld hockey. Idag fick vi en roligare och bättre match i sin helhet.
Från AIKs sida kunde jag först vara lite orolig. Hur mycket vill man vinna idag? Visst det är ett derby men man har lagt sig rätt bekvämt i topp tre och känner inte samma press att man måste vinna för att hålla sig relevant. Luleå hade, förutom äran att vinna ett derby, mycket mer att spela för.
Men AIK kom ut som det starkare laget och det tog någonstans kring 10 minuter innan Luleå ens skjutit första skottet på mål. AIK spelade aggressivt och utnyttjade fint att Luleå inte höll tätt i mittzonen och fick därav en rätt fin gata framåt. En spelare som definitivt trivdes i detta var Oliver Okuliar. Han visade ett enormt driv och en bredd i sitt spel som AIK nog är nöjda med att se. Oliver gjorde det han skulle och tog sig på insidan hela tiden vilket ledde till fasta situationer eller målchanser. Det blev trots allt utdelning i andra perioden när han hängde 2-0 som jag anser är mer än välförtjänt
På tal om målchanser: Andreas Johnson. Två ramträffar den här matchen varav en var vidöppen. Han gjorde kanske sin bästa match överlag men uteblev bara från protokollet. När allt fungerar för #14 ser han mjuk, lugn och iskall ut. Pucken är som limmad på bladet och hans spelsinne får verkligen visa sin starka sida. Enda som saknades var just målen, men de kommer så länge han fortsätter skapa.
Men även om AIK drev på spelet tog Luleå sig tillbaka sista minuterna av första perioden för att även få ett PP med sig, men som punkterades rätt tidigt i andraperioden av att Lars Bryggman förarbetade magnifikt för att servera Arvid Lundberg till 1-0. Lars som för övrigt gjorde sin absolut bästa match den här säsongen. Han har kritiserats, en del av undertecknad, för att inte hitta sin roll i laget och spekulationerna om han ens skulle fortsätta började luftas. Men han har hittat sin roll i 4:e kedjan och boxplay där han får ta till nytta av sin smarta defensiv. Samt att han kan hänga pucken eller spela fram som ikväll och är därmed väldigt bra depth scoring för AIK.
Matchen i sin helhet bjöd mest på att AIK fick lufta den breda truppen idag. Det är vad folk brukar kalla “topplagsbeteende”. Victor Stjernborg, Oskar Voullet, Valter Lindberg, Victor Grahn m.fl. Spelare som i vanliga fall inte får rubrikerna visade en enorm uppsida. Det är betryggande för AIK att fler än bara Oscar Lindberg och co. kan leverera.
Luleå fick i alla fall aldrig upp ett momentum under matchen och kunde inte riktigt komma till de där farliga chanserna som man annars är van vid att se trots deras låga skottantal. Det närmaste de fick var en straff av Nurmi och en stolpträff av Anton Levtchi. Dock kan jag inte påstå att Luleå spelade dåligt hela matchen, de spelade stundvis bra och var absolut farliga men idag var Skellefteå på tårna och även under deras sämre stunder kunde de hålla Luleå på utsidan.
Det finns många spelare i Skellefteå idag som kunde bli matchvinnare och det går att summera med två ord: Stark laginsats. Och ska vi prata laget får vi inte glömma den viktigaste pjäsen som vaktar buren. Strauss Mann höll sin femte (!) nolla för den här säsongen och verkar till synes vara bättre och bättre för var match som går. Han fick stå för några riktigt vassa räddningar idag och är en enormt viktig nyckel i Skellefteås spel i år.
Det går att hylla mycket ikväll och AIK ska vara mer än nöjda. Nu får segerns sötma vila på tungan efter att AIK tog med sig andra segern i SHLs hetaste derby.
