Arsenal Archives #28: Klubbens första fotbollsplaner

Har ni aldrig funderat på var det egentligen ägde rum? Var i London sprang de första kanonjärerna ut på sin första fotbollsplan? Att Arsenal spelade sin första match 1886 mot Eastern Wanderers på en sunkig gyttjig plan på Isle of Dogs är bekant. Om man inte vet var just det ligger så kan man enkelt passera det om man tar en båt från Westminster mot Greenwich om man är sugen på sjöfart och nollmeridianen. Där ligger Isle of Dogs- en halvö, som fick sitt namn efter att Henrik VIII rastade sina hundar där. Sägs det.

Men Gunners skulle ha en hemmaplan också och i början av klubbens historia så var detta ingen enkel match. Runt Woolwich var det mest ruckel, industrier, ont om vägar, dålig luft, överbefolkat och fattigt. Fotboll skulle dock spelas och man hittade en plats söder om fabriken i en park, som kallades Plumstead Commons. Om man tittar på kartan idag så ligger den några hundra meter söder om fabriken, där allting startade, men exakt där spelade Royal Arsenal sin första hemmamatch i januari 1887. Historiska berättelser om just Plumsted visar att detta var en ort som användes som viloställe för gamla kungar på väg in till London, men att det var en åker med några boningshus tills industrin började växa på 1800-talet och i synnerhet med vapen och ammunitionsfabriken Royal Arsenal.

Men Royal Arsenals fotbollslag blev inte gamla i Plumstead. Bara några matcher senare blev man påtalande att söka något nytt och fann ett område norr om fabriken. Först Sportsman Ground i något år tills en översvämning förstörde planen. Idag är det ett fängelse. Sedan blev det Manor Ground några hundra meter söder ut i några matcher enkom. Man hade svårt att få ihop logistik, ekonomi och sedan fanns det inga läktare och fabriken runt omkring var oerhört, såoså man flyttade till Invicta Ground i området- ja i princip nästgårds, där man under några år huserade. Invicta Ground var klubbens första riktiga arena, med läktare och stängsel. En bra bas för klubben och den hade nog kunnat bli klubbens långsiktiga hem om inte markägaren Hugh Weaver rusat fram med en väldig hyreshöjning.

Klubben tog då beslutet att återgå till Manor Ground. det skramlades i bössan, det gavs ut en del aktier, då Arsenal numera var listat och man fick ihop tillräckligt med pengar för att köpa marken och samtidigt kunna bygga läktare och stängsel till arenan. Woolwich Arsenal som de numera hette hade äntligen hittat hem.

Detta hem hade klubben fram till 1913, då en viss Henry Norris ville annat, men där är vi inte ännu.