Förlust mot Villarreal i träningsmatch

Det är ju naturligtvis inte skäl att vara orolig. Inte alls. En träningsmatch mot Villarreal som förloras med 3-2 en och en halv vecka innan premiären, jo det kan man ta. Samtidigt var föreställningen mot spanjorerna långt ifrån en klang-och-jubel föreställning för Gunners med rätt mycket lärdomar att ta med sig.

Spanjorerna - den gula ubåten- är inga slagpåsar. Inte alls. laget kom femma i La Liga ifjol och ser man på deras uppställning, så hittar man Nicolas Pépé, den väldigt starke Papa Gueye och backen Juan Foyth. Bland många andra. Minnesgoda kommer ihåg Jens Lehmanns straffräddning mot Riquelme i Champions League 2006, som en av de mer avgörande händelserna lagen emellan.

Matchen på Emirates var en de avslutande matcherna inför ligastarten. Viktor Gyökeres skulle debutera med nummer 14 på hemmaplan. "All eyes on Viktor"-således. Även Christian Nörgaard startade matchen. Fortfarande skador på Timber, Gabriel, Havertz, Trossard och Calafiori- vilket gav Kiwior-Saliba ytterligare en match ihop. White och Lewis-Skelly på ytterbackarna. Nwaneri-Nörgaard-Merino bakom Saka-Gyökeres-Martinelli.

Matchen var ingen högklassig tillställning. Gunners ägde boll. Den transporterades som vanligt med mycket boll-touch på mittfältet ut mot yttermittfältarna som utmanade, kom inte fram, rullade tillbaka. Villarreal gick in i ett handbollsförsvar direkt.
Blickarna var på svensken och hur han skulle röra sig och man kunde notera att han är en klockren box-spelare. Rör sig oftare in i boxen, går direkt in i straffområdet, försöker hitta sin yta, men än så länge är inte samspelet på plats.
Inledningsvis var det Nwaneri och Saka som försökte hitta rätt med bollar och den förstnämnde hade första målchansen.

Villarreal gjorde dock första målet. Ett av de få kontringarna och omställningarna de hade nådde Pape Gueye som prickade Rayas högra stolpe. Bollen gick ut till de gula ubåtarna som lyrade in den till Pépé, som i en lätt mellanviktsmatch med Kiwior var starkare och gjorde 1-0 för bortalaget.

Gunners repade mot, lyfte spelet, fick igång lite kant-löpningar, skapade en del halv-chanser. Som vanligt- mycket boll, mycket passningar och några försök till genombrott. Man känner igen sig. Gyökeres försökte hitta rätt med löpningar bakom försvarslinjen, men än så länge funkar inte samarbetet. Martinellis inlägg lite långa exempelvis.

2-0 kom istället. En ny kontring och Etta Ekong gjorde mål. Lätt misströstan hos publiken. Det var väl inte detta de hade kommit för att se.
Men strax före paus gjorde så Gunners mål. En över-lång hörna nåddes av en helt fri Nörgaard som nickade ned den i backen bakom den brasilianske målvakten.

1-2 i paus.

Mosquera och Zubimendi dök upp efter paus. White och Nörgaard gick ut.
Attack var idén från Artéta och det blev fart från klubbenb. Nwaneri, Gyökeres och Merino försökte, men kom inte igenom med bollarna. Gyökeres såg rätt intensiv och pigg ut under inledningen- som en kalv på grönbete ungefär.

3-1 kom dock. Lång boll från backlinjen och skott in bakom nyinkomne Kepa. För nu började byten komma. Timber, Gabriel, Rice, Max Dowman och Ödegaard. Senare även Zinchenko och Madueke.

Ny intensitet, mycket bollinnehav. Gyökeres hade lämnat planen och nu var nyfikenheten stor kring 15-årige Max Dowman. Han hade mycket boll, utmanade, dribblande, gjorde en raid in i mitten och sköt, utmanade- vände hem, passade, utmanade igen, gick ned till kortlinjen, lyfte in bollen. Till slut fixade han fram en straff, Den tog Ödegaard och resultatet blev 2-3.
Mot slutet av matchen hände inte massor. Alla nya spelare gjorde att det var krångligt och svårt att hitta linjer. Domaren blåste av och matchen förlorades med 3-2. På den efterföljande fullkomligt meningslösa straffläggningen,så förlorade Gunners också. Oturligt nog för Madueke, som hade få boll-touch under matchen, så missade han den avgörande straffen.

Vad säga om detta då?
Förlust är aldrig bra naturligtvis. Det som oroar är väl att försvarsspelet inte alls sitter. Tre insläppta på omställningar känns inget bra alls. Kiwior har inte varit sitt vanliga jag exempelvis. Jag saknar Sakas finurligthet och utmanande spel och jag börjar mer och mer tro att vi faktiskt behöver ett alternativ till Martinelli.
Bra insatser av Nörgaard, Nwaneri,Saliba, Zubimendi,Dowman, Ödegaard och i någon mån Saka/White
Hyfsat av Gyökeres, Mosquera, Merino,Lewis-Skelly, Kepa, Rice och Raya.
Nja av Kiwior, Martinelli
Madueke och Zinchenko spelade knappt.