Parc des Princes, 2025-05-07 23:00
Paris Saint-Germain - Arsenal FC

Arsenal
2025-05-06 11:09
Inför: Returen
Nu står vi här. Stampandes på tröskeln till den största matchen inom europeisk klubblagsfotboll. En enda match. Blott ett par mål i vår favör. Och vi har kommit fram. Det låter simpelt. Det kommer det sannerligen inte att bli. Men det måste gå ändå.

Ola Regen
Förutsättningar
För en vecka sedan spelades den första semifinalen i norra London. PSG öppnade piggt och fick utdelning nästan omgående. Och det räckte alldeles utmärkt för att ta med sig en uddamålsledning hem till Paris. Där är vi nu. Fördel PSG halvvägs in i dubbelmötet. Arsenal måste helt enkelt vinna imorgon kväll. I annat fall är det europeiska äventyret över för den här gången. Och vem fan vet när en liknade chans presenterar sig igen.
Gästerna välkomnar tillbaka Thomas Partey ifrån avstängning. Och det är en synnerligen viktig förstärkning. Dessvärre dras Jürrien Timber med en känning och det är i skrivande stund högst osäkert om han kommer till spel. Jorginho, Riccardo Calafiori, Kai Havertz, Gabriel, Takehiro Tomiyasu och Gabriel Jesus hittar vi fortsatt i rehabrummet.
PSG har, precis som förra veckan, en så gott som skadefri trupp. Det är dock frågetecken kring Ousmane Dembélés medverkan. Han drog på sig en lättare muskelbristning på Emirates Stadium. Om han saknas kommer han att vara saknad. Anfallaren har gjort makalösa 33 mål och 12 assist hittills den här säsongen. Det var även han som knäskyddade in kassen som skiljer lagen åt i nuläget.
Matchen
Jag förväntar mig att hemmalaget kommer att inleda intensivt. Att PSG kommer att öppna offensivt som satan. Jag tror att de vill döda den här tillställningen så fort som det överhuvudtaget är möjligt. Och att Arsenal initialt kommer att behöva rida ut den anstormningen. Vara tålmodiga. Bida sin tid. Och det gör ett bortalag allra bäst genom att behålla lugnet. Men framför allt bollen. Att sticka hål på hemmalagets, och i förlängningen hemmalagets, energibubbla genom att kontrollera bollinnehavet. Det här var något som Arsenal gjorde alldeles jävla utmärkt på Santiago Bernabeu mot Real Madrid i den returen.
Jag känner mig mer och mer övertygad om att det här dubbelmötet kommer att avgöras på mittfältet. Att det lag som lyckas hitta bäst balans i den delen av planen kommer att dra det längsta strået i slutändan. Där av vikten av Parteys tillgänglighet och att det i förlängningen innebär att Mikel Arteta kan trycka fram Declan Rice längre upp i planen. Och att Rice i och med det förhoppningsvis kan störa Vitinha mer än han gjorde i förra veckan. Jag tror dock att den mest vitala segerkomponenten kommer att vara Martin Ödegaard. Han behöver komma upp i sin allra högsta nivå imorgon. Han måste på något sätt hitta tillbaka till den kapacitet som vi vet att han har i sig. Den som vi har sett under så stora stycken under kaptenens Arsenalkarriär. Det var dock rätt längesen vi bevittnade den nu. Den här säsongen har kantats av skador, nyblivet föräldraskap och sviktande form. Men vi vet ju vad han har i sig. Vi vet vilken vanvettigt skicklig mittfältare han är. Men det är fan på tiden att han påminner varenda jävel om det.
En match. Ett par mål i rätt riktning. Och sen är vi framme. Vid drömmarnas slut. Det låter simpelt. Men det är svårt. Till och med jävligt svårt. Men det måste fan i mig gå ändå.
COYG!
För en vecka sedan spelades den första semifinalen i norra London. PSG öppnade piggt och fick utdelning nästan omgående. Och det räckte alldeles utmärkt för att ta med sig en uddamålsledning hem till Paris. Där är vi nu. Fördel PSG halvvägs in i dubbelmötet. Arsenal måste helt enkelt vinna imorgon kväll. I annat fall är det europeiska äventyret över för den här gången. Och vem fan vet när en liknade chans presenterar sig igen.
Gästerna välkomnar tillbaka Thomas Partey ifrån avstängning. Och det är en synnerligen viktig förstärkning. Dessvärre dras Jürrien Timber med en känning och det är i skrivande stund högst osäkert om han kommer till spel. Jorginho, Riccardo Calafiori, Kai Havertz, Gabriel, Takehiro Tomiyasu och Gabriel Jesus hittar vi fortsatt i rehabrummet.
PSG har, precis som förra veckan, en så gott som skadefri trupp. Det är dock frågetecken kring Ousmane Dembélés medverkan. Han drog på sig en lättare muskelbristning på Emirates Stadium. Om han saknas kommer han att vara saknad. Anfallaren har gjort makalösa 33 mål och 12 assist hittills den här säsongen. Det var även han som knäskyddade in kassen som skiljer lagen åt i nuläget.
Matchen
Jag förväntar mig att hemmalaget kommer att inleda intensivt. Att PSG kommer att öppna offensivt som satan. Jag tror att de vill döda den här tillställningen så fort som det överhuvudtaget är möjligt. Och att Arsenal initialt kommer att behöva rida ut den anstormningen. Vara tålmodiga. Bida sin tid. Och det gör ett bortalag allra bäst genom att behålla lugnet. Men framför allt bollen. Att sticka hål på hemmalagets, och i förlängningen hemmalagets, energibubbla genom att kontrollera bollinnehavet. Det här var något som Arsenal gjorde alldeles jävla utmärkt på Santiago Bernabeu mot Real Madrid i den returen.
Jag känner mig mer och mer övertygad om att det här dubbelmötet kommer att avgöras på mittfältet. Att det lag som lyckas hitta bäst balans i den delen av planen kommer att dra det längsta strået i slutändan. Där av vikten av Parteys tillgänglighet och att det i förlängningen innebär att Mikel Arteta kan trycka fram Declan Rice längre upp i planen. Och att Rice i och med det förhoppningsvis kan störa Vitinha mer än han gjorde i förra veckan. Jag tror dock att den mest vitala segerkomponenten kommer att vara Martin Ödegaard. Han behöver komma upp i sin allra högsta nivå imorgon. Han måste på något sätt hitta tillbaka till den kapacitet som vi vet att han har i sig. Den som vi har sett under så stora stycken under kaptenens Arsenalkarriär. Det var dock rätt längesen vi bevittnade den nu. Den här säsongen har kantats av skador, nyblivet föräldraskap och sviktande form. Men vi vet ju vad han har i sig. Vi vet vilken vanvettigt skicklig mittfältare han är. Men det är fan på tiden att han påminner varenda jävel om det.
En match. Ett par mål i rätt riktning. Och sen är vi framme. Vid drömmarnas slut. Det låter simpelt. Men det är svårt. Till och med jävligt svårt. Men det måste fan i mig gå ändå.
COYG!