Jag har varit på en hel del stora matcher på Emirates under åren och hann även med en match på Highbury innan den revs. Många matcher har haft bra tryck och en speciellt känsla i luften, men i söndags var det en helt annan känsla i Holloway och runt Emirates Stadium.
På pubuppladdningen ett stenkast från Holloway Roads station märktes det att det var derby på gång. Det är ingen match som någon säsongskortsinnehavare säljer på någon andrahandsmarknad eller via klubbens Ticket Exchange. Det är en obligatorisk match för alla local lads som vuxit upp röd och vit. Nu är turisterna helt klart i underläge, jämfört med många lägre prioriterade matcher. Men även om dessa rutinerade Gooners mycket väl vet om att ett derby kan sluta precis hursomhelst, så var det ingen som var orolig. Det skulle bli seger.
Denna segervissa mentaliteten smittade av sig även på mig, som vanligtvis alltid tror att det blir förlust. Ingen på hela puben trodde på något annat än seger. Den stora debatten var bara om det skulle bli 4-0 och överkörning, eller en lite jämnare seger med 3-1 eller liknande. Efter några extra Fosters blev fler och fler övertygade om storseger - så även jag.
På den korta promenaden till arenan syntes inga nervösa ansikten. Alla var glada och taggade. Sånger hördes lite överallt. Pyrorök från Ashburton Armys marsch steg mot molnfria hösthimlen. Spelarramsor till olika spelare, pikar till laget från Seven Sisters och spontana “Come on you Gunners”. I luften kändes matchen redan avgjord. En känsla jag aldrig varit med om i samband med en Arsenal-match under alla mina år. Men i år är inte som andra år.
Sångerna fortsatte utanför arenan, i trapporna, i den gråa concoursen och på läktarna under uppvärmningen. Säga vad man vill om tifot och ljusshowen innan matchen, men när Sol Campbell, Thierry Henry och andra legender dök upp på kortsidan kände nog till och med bortasektionen att matchen var över. Tottenham skulle inte ha något att hämta här. Och redan efter ett par minuter hade Arsenal redan skapat första målchansen. Hemmafansen lyfte taket på arenan och bortafansen började våndas och kände nog att det skulle bli en lång söndagskväll. 4-1 till slut. Men matchen var redan över innan den ens börjat.
För det är få lag som faktiskt har något att hämta från Emirates och mot Arsenal i år. Det känns i luften i Holloway. Ingen vågar säga det högt, men det är ett speciellt år för Arsenal i år. I år kan väntan äntligen vara över. Samtidigt vet alla att allt kan hända och att säsongen är lång. Men viskningar runt Ashburton Grove säger det kommer bli ett bra år. Samtidigt hörs folk gråta down the lane.
