Förändringarna som många skrikit efter i månader dök äntligen upp. Farke vågade satsa på en 3/5-backslinje och två centrala anfallare på topp som kompletterar varandra, och plötsligt såg hela laget annorlunda ut på planen. Spelarna svarade med mod och beslutsamhet, inget tvivel syntes någonstans och det självsäkra och tappra Leeds vi såg i andra halvlek mot City höll i sig.
Det var en prestation som visade både kvalitet och karaktär, där disciplin och offensiv spets kombinerades till en effektiv helhet. Och Farke? Han räddade nog sig själv med de här förändringarna – åtminstone för den här gången.
Leeds satte tonen redan från start och tog ledningen efter bara sex minuter när Jaka Bijol nickade in sitt första mål för klubben från en hörna. Chelsea fick aldrig riktigt fotfäste under de första 20 minuterna, och det var tydligt att hemmalaget hade en plan som fungerade. Två minuter före paus ökade Tanaka på till 2-0 med en väl placerat långskott – ett mål som både belönade lagets aggressivitet och visade individuell skicklighet.
Efter paus reducerade Chelsea genom Pedro Neto i 50:e minuten, men Leeds svarade och återtog tvåmålsledningen i den 72:a minuten. Calvert-Lewin kunde enkelt trycka in bollen efter ett misstag i Chelsea försvaret. Målet punkterade matchen.
Taktiskt såg vi Farkes förändringar slå igenom tydligt: den nya 3/5-bakclinjen gav defensiv stabilitet samtidigt som ytterbackarna kunde bidra offensivt. Både Bogle och Gudmundsson stod för ett antal offensiva räder och Calvert-Lewin och Nmecha kompletterade varandra perfekt. Leeds visade disciplin, balans mellan försvar och omställning, samt en aggressivitet som inte tillät Chelsea att etablera något farligt spel.
Kombinationen av individuell skicklighet, laganda och en tydlig matchplan gjorde att Leeds kunde bryta den negativa trenden och ta tre viktiga poäng.
Tyvärr är det några som inte kan koppla av och njuta som vi andra – klubbledningen. Deras huvuden måste fortfarande rulla. Vad ska dem göra nu? Det här såg nog de inte riktigt komma. Kamerorna under sändningen fångade en som vanligt sammanbiten Farke, innan bilden klipptes till Paraag Marathe, som såg fundersam ut och inte lika nöjd som resten av Elland Road.
Onsdagens föreställning på Elland Road visade att Leeds fortfarande kan leverera huvudroller torts turbulensen runt scenen. I helgen väntar istället ett kollapsat Liverpool. Kommer övergranskningarna fortsätta, eller är detta bara en kort akt i en säsong där gamla mönster snart tar över igen?
Tack Leeds, grymt jobbat!
