Det var att räkna med att denna match inte skulle bjuda på någon högkvalitativ underhållning. De 6541 åskådare som trots det infann sig fick också sina farhågor besannade.

HIF spelade riktigt tamt och fegt redan från början. Det är nu tydligt att de flesta spelare inte bara är inne i en formsvacka utan också lider av uselt självförtroende. Man spelade alldeles för smånätt och då giffarna pressade på föll man in i den fruktade långbollsfällan. Man sökte 176cm långe Graulund med höjdboll efter höjdboll och föga överraskande misslyckades försöken. Istället började tveksamheterna sprida sig ner till den tidigare immuna backlinjen som plötsligt såg darrig ut och tvingade Daniel Andersson till ett par snabba utrusningar och rensningar.

I andra halvlek såg det egentligen lika illa ut. Men under en femminutersperiod lyckades man få till lite kantspel och efter en snygg överlappning av högerbacken Augustsson levererades ett inlägg som nådde vänsterbacken Järdler som säkert satte segermålet.

Måltorkan fortsatte för Gustaf Andersson som nu inte ens vågar skjuta då han får ett bra läge. Hans självförtroende är långt under isen och bör å det snaraste hackas loss och tinas upp innan säsongen är över.

Graulund fortsätter att samla på sig varningar. Nu verkar det nästan som att domarna tar det säkra före det osäkra, skjuter först och frågar sen. Den tidiga varning då Graulund kasar in i målvakten Sundfors med benen uppdragna för att inte skada honom, var grymt hård.

Wahlstedt gjorde ännu en match som vänsterytter och visar att det är helt fel position för honom. Han rankades som en av danska ligans bästa högerbackar och självklart är det där han ska hålla till även i HIF. Men med Thando skadad och Fribrock sjuk så finns det inte många alternativ.

HIF har nu fem poäng ner till kvalstrecket med tre matcher kvar. Teoretiskt sett så finns risken fortfarande. Men kontraktet ska vara säkrat nu. Förhoppningsvis låter det spelarna slappna av hädanefter och kanske också få till ett bra avslut på säsongen.