Sista hemmamatchen för i år på Olympia; 1-2 mot Halmstad i en match där HIF gjorde en dålig första och en fullt godkänd andra halvlek. Det som framförallt gjorde att andra halvlek blev godkänd var kampvilja, något som saknades i första halvlek.

Halmstad inledde bäst och var det klart bästa laget hela första halvlek. HIF hade en jättechans genom Wahlstedt men HBK var farliga mest hela tiden. Marcus Rosenberg gjorde lite som han ville och därmed också två mål.

Den andra halvleken bjöd på en något ändrad matchbild. HIF pressade hårdare, tacklade mer och ville helt enkelt mer. Det räckte dock inte till mer än 1-2 fast HIF är kvar i Allsvenskan ändå. Övriga resultat gick HIF:s väg.

Men något måste ske
Klart är ändå att något måste ske. Spelet är under långa stunder under all kritik. Bollar passas till motståndarspelare och spelidén bestod i första halvlek mest av höjdbollar och passivitet.

HIF som det ser ut idag är inte ett lag för topp eller mitten av allsvenskan, spelet är nämligen alldeles för lättläst. Något måste ske om det ska bli bättring nästa säsong. Det saknas en speldirigent, även om Atiba Hutchinson ska ha all heder för att han åtminstone försökte idag - i den första halvlek var han nästan ensam om det.

Så nu är säsongen ändå slut, även om det återstår en match som mest är av akademisk karaktär. HIF har mycket att tänka på inför 2005.