Det som hände i engelsk fotboll året 1919 är inte annat än ohyggligt underligt. Är man supporter till Tottenham och har någon form förstånd, så ser man tillbaka på året 1919 som det året som den riktiga rivaliteten mellan Arsenal och Spurs började; även fast den fick näring redan 1913 då Woolwich Arsenal begav sig norrut.
Det är naturligtvis inte svårt att förstå hur den stora North London Rivalry fick slå rot ordentligt just året 1919. Det är ganska logiskt. När ligan avslutades 1914/15 och kriget började, så var Arsenal femma i Second Division och fjärran från uppflyttning. Tottenham kom sist i First division och i en normal ligafortsättning hade Tottenham och Arsenal spelat tillsammans i Second Division. Nu var det dock så att Tottenham såg en räddningsplanka med det faktum att ligan skulle utökas från 20 till 22 lag och ansåg att de tjugo lag som spelat First Division skulle spela kvar och fyllas på med Derby/Preston som kommit etta/tvåa i Second Division.
Men... när ligan blåste igång 1919/20 så spelade Spurs i Second Division och Arsenal i First Division. Hur var det möjligt?
Svaret är enkelt: Sir Henry Norris fantastiska falskspel och auktoritet.
Det hände mycket under 1919. Kriget hade avslutats och England var på väg att återfå någon form av normalitet. Soldaterna var tilltufsade och på väg hem, söndrade, skadade, osäkra, plågade. Engelska ligan skulle starta om efter sommaren och redan i början av året började man diskutera en utökning. 20 lag skulle bli 22 lag eller 21. Det fanns olika bud. Tottenham och Chelsea hade kommit på de två sista platserna skulle åkt ur en normal säsong, men nu började det tisslas och tasslas. Chelsea menade att de - på grund av matchfixningsskandal som skedde 1914/15 mellan Liverpool-Manchester United, där de sistnämnda fått en poäng och passerat Chelsea- direkt skulle ha en position i den nya ligan. De kände sig orättvist behandlade. Men diskussionen handlade i en diskussion där man först medgav ett ettan/tvåan i Second division - dvs Preston och Derby naturligtvis skulle flyttas upp.Sedan fick Chelsea igenom sitt krav om att de faktiskt blivit ogint behandlade. Då hade man 21 lag. Ett extra lag behövdes.
Då gick det till en omröstning. Man lade in de lag som man kunde tycka skulle göra ligan mer attraktiv. Arsenal lyftes in- trots att de kommit femma- och mycket av det var att Arsenal spelat i första divisionen under nästan tio år, men också en viss sentimentalitet. Arsenal var fortfarande för många sedda om "The Royal Arsenal"- fabriken som försett de brittiska trupperna med vapen och ammunition. Barnsley, Wolves och Hull deltog samt Nottingham Forest som kommit långt ned i tabellen, men som man tyckte hade en bra historia.
Nu följde en omröstning inom Football League och döm av förvåningen när Arsenal klev ut med flest röster. De olika lagen och främst Tottenham skrädde inte orden. Man menade att Sir Henry Norris mutat delegaterna eller på annat sätt gett dem förmåner. Huruvida detta nu stämmer - är oklart, men klart är att han hade en mycket stark kontakt med ordföranden McKenna och dennes inflytande var starkt. Om det förekom oegentligheter? Ingen aning, men sir Henry Norris var känd för att ta vägar som ibland gränsade till det dunkla, så man skall inte vända ned den möjligheten.
Sagt och gjort. Omröstning gjord. Arsenal spelar i First Division. Tottenham två med näst mest röster. Hamnade i Second Division. Ett fullkomligt makalöst mästerdrag av sir Henry Norris.
Efter detta beslut har Arsenal inte spelat i den andra divisionen igen. 106 raka år utan att bli nedflyttade. Ett fullkomligt unikt rekord. Hur detta påverkade relationen i norra London? Jo, den gick från "bad to worse". Det skrevs pamfletter i Tottenham Herald, det skrevs protestbrev till the Football League och pratade med lokala parlamentsledamöter.
Resultatet: Inget. Tottenham fick spela i andra divisionen, Arsenal i första. En ny resa kunde börja,

Arsenal
i torsdags kl. 13:00
Arsenal Archives #43: Sir Henry Norris del 3- det magiska tricket 1919
Del 20 i en historia om en fotbolsklubb

Magnus