Brighton & Hove Albion – en charmig liten klubb från den lika pittoreska kuststaden Brighton. Och med betoning på liten klubb. Jag har tidigare kallat en annan sydkustklubb för ”den alldeles för relevanta irrelevanta skitklubben”, och Brighton tillhör precis samma kategori.
Kanske handlar dessa spydiga uttalanden av mig om någon form av kryptoavundsjuka – på det faktum att Brighton numera är en av världens bäst administrerade klubbar. Vilket står i stark kontrast mot Leeds och dess historia de senaste 25 åren. Men hur som helst, vidare till matchen…
Brighton kommer senast från en 2-0 förlust borta mot Arsenal i ligacupen. Inte direkt ett resultat som höjer några ögonbryn men efter att ha läst matchrapporter verkar det som att Brighton faktisk var ganska bra. Man gjorde dessutom en del rotation i truppen så det var inte bästa möjliga Brighton-lag där ute på Emirates. Det säger också något om den utmaning som Leeds har framför sig. Senaste ligamatchen slutade också i förlust för motståndarna, då 4-2 borta mot Manchester United.
Historiskt sett har Brighton varit ett svårslaget motstånd för Leeds i Premier League. På sex tidigare möten har Leeds som bäst fått med sig oavgjort tre gånger, medan de övriga tre slutade i förlust. Den statistiken är inte bara siffror på papper utan den sätter också tonen mentalt. Brighton har uppenbarligen hittat ett sätt att få övertaget mot Leeds i flera olika sammanhang. Detta är en utmaning som Leeds måste hantera både på planen och i skallen.
När det gäller taktiken blir det också intressant att se hur Leeds avser hantera ett dynamiskt motstånd. Brighton brukar vanligtvis spela i en 4‑2‑3‑1‑uppställning, med två stabila innermittfältare som kontrollerar spelet i mitten. Yttrarna används flitigt för att dra isär motståndarens backlinje, medan den centrala anfallaren oftast får gott stöd från de offensiva mittfältarna, oftast vår forna Georginio Rutter. Trupprotationen mot Arsenal visar dessutom att Brighton har ett effektivt sätt att anpassa sitt spel beroende på motstånd, vilket gör det extra intressant att se hur de ställer upp mot Leeds.
Till Leeds fördel finns också truppsituationen. För första gången på länge verkar nästa hela laget tillgängligt. Gabriel Gudmundsson som klev av mot West Ham senast är tillbaka utan några problem. Gnonto väntas finnas på bänken och kan bli en intressant inhoppare. För Farke finns därmed möjlighet att sätta sin fullt önskade startelva på plan och verkligen spela det spel han vill se. Full trupp för Leeds innebär också en större flexibilitet, energi och ett lag som kan matcha Brightons intensitet redan från starkt. Något som kan bli avgörande på Amex.
Sammanfattningsvis står Leeds inför en spännande utmaning på sydkusten. Nu återstår det att se om laget kan bryta Brighton-förbannelsen, eller om sydkustklubben återigen sätter käppar i hjulet.
