Ibland känns det som om karma verkligen existerar inom fotboll. Och idag var en sådan dag. Efter Gabbe Gudmunssons olyckliga självmål mot Fulham på stopptid i september var det nu Leeds tur att tillfoga motståndaren ett lika grymt öde. Det gör segern extra behaglig.
Inför matchen var känslan kluven. Det var två som enligt nutids-observationismen tillhör det starkaste icke-mainstreamlagen i Premier League. Det gjorde mötet spännande på förhand. Men samtidigt kändes matchen inte helt avgörande i tabellmässig bemärkelse, utan snarare som en möjlighet för båda lagen att mäta sina krafter mot ett tacksamt motstånd.
För Leeds fanns dessutom frågetecken efter förlusten mot Newcastle. Visserligen vann man borta mot Derby County, men en sådan smäll som man fick mot Newcastle kan spelarna lätt börja hänga läpp. Men det här laget gör verkligen inte det. Man ger aldrig upp, man fortsätter köra. Och det inger respekt.
Första halvlek var relativt jämn mellan lagen. Dock kanske med ett litet övertag till Leeds fördel. Men det var en match där båda lagen hade chanser. Fulham tryckte på betydligt mer än jag åtminstone hade förväntat mig. Man stod emot Leeds försök till aggressiv press och tvingade dem till en mer tålmodig approach. Brendan Aaronson, som igen visade en insats som säger mycket av hans utveckling under säsongen, fick en god chans. Men tyvärr gick ett bar meter över ribban. I halvlek står det därmed 0-0 i en jämlik bemärkelse.
I andra halvlek blev det dock andra bullar. Och likt hur det sätt ut under andra matcher lägger Leeds in en extra växel i andra halvlek. Man tar över spelet ordenigt. Tar kommandot och visar att man inte tänker lägga sig ned för ett likaresultat. Fulham står lite mer på hälarna, försöker hitta till kontringsspel, men Leeds står emot.
Leeds får en antal bra chanser. Gabbe kommer i full fart till vänster efter en bra spelsekvens men tyvärr träffar han bollen helt fel och skottet träffar inte ens mål. Calvert Lewin är också framme på ett inlägg från Aaronson med en touch som är millimeter ifrån stolpe in. Gabbe fortsätter med långa räder på vänsterkanten och blir tacklad av Harry Wilson på ett sätt som definierar termen ”spelförstörande”. Wilson kommer dock undan med endast ett guld kort.
Men, i 91:a minuten slår in Ampadu ett inlägg. Lite tafatt kanske, men bollen hittar fram till inbytta Nmecha, som slår in 1-0 till Leeds. Fyyyyyyyfan vad skönt. Återigen, hämnden är ljuv. Desto bättre blir det när West Han också slår in 1-2 borta mot Tottenham i London. Kanske blir denna match mer betydelsefull än vad man tänkte på förhand.
Så ja vad finns det att säga? Grabbarna visar återigen en tydlig attityd att man aldrig kommer ge upp. Det var en tuff match mot ett formstarkt motstånd. Men denna gång var det vår tur att sätta stopp på en förlustfri svit.
Aaronson, James Justin, Darlow och fler därtill förtjänar ett extra plus i kanten idag. Det är återigen en prestation som visar att vi är här för att stanna.
Grymt jobbat Leeds!
