1. Premiär - på The Valley
   

Premiär, premiär, premiär - till och med hemmapremiär. Alltid lika kittlande och klyschigt att det är början på något som man inte riktigt vet vart det ska ta vägen, efter ett par månaders uppbyggnad av förhoppningar och förväntningar. Säsongen 2025/26 var redo att sparkas igång - och som den skulle göra det!

2. Ett fullt The Valley
   

Nåväl, nu ska jag inte fara med osanning - helt slutsålt var det inte, men mer eller mindre om vi jämför med de senaste åren i närminnet. 21,778 åskådare, varav 3,138 bortasupportrar, tog sig till The Valley för den första omgången av The Championship 2025/26, den första säsongen i andradivisionen på fem år för Charltons del - och det var till stor del fem mörka sådana, vilket såklart spelade in i att det fanns extra många sugna och taggade hemmasupportrar när det väl nu var dags. Ja, faktum är att det var den bästa publiksiffran i en hemmapremiär på 17 år. Framgång föder intresse, eller hur.  

Det var fullt på Covered End, det var full på bortastå och det var i hög utsträckning välfyllt på långsidorna med. The Valley levde upp vid lunchtid den här lördagen, och det var väldigt, väldigt härligt att se. 

3. Motståndaren: Watford FC
   

Som motståndare välkomnades Watford FC till SE7 och The Valley för första gången sedan säsongen 2014/15, då också i Championship. Då vann Charlton med 1-0, efter mål av straffspecialisten Yoni Buyens som avgjorde från den vita pricken innanför straffområdet. Tiden som har följt sedan dess har Watford spenderat sex säsonger i Premier League, varav den längsta sammanhållande perioden mellan 2015 till 2019 (fyra säsonger) och senast var säsongen 2021/22. Nu går man in på sin fjärde raka säsong i Championship, där de tre senaste säsongerna har inneburit 11:e (22/23), 15:e (23/24) och 14:e (24/5) plats. En klubb med ganska höga interna förväntningar, men som av de utomstående experterna och tyckarna räknar med en ny mittenplacering. 

Som tränare, ny inför den här säsongen, står uruguayanen Paolo Pezzolano. Han förfogar över ett ungt, utvecklingsbart lag och har förstärkts efter de premisserna - till exempel med yttern Nestory Irankunda från Bayern Münchens organisation. Spelartruppens enda före detta Charlton-spelare är mittbacken James Abankwah, inlånad från Udinese, som stod för två ligamatcher som inlånad från samma klubb till Charlton 2023/24. 

4. Laguppställning - Charlton
   

Säsongens första laguppställning och dess involverande spelare under matchens gång:

Kaminski; Ramsay, Jones, Bell; Apter, Carey (Olaofe 86), Coventry, Docherty ©, Edwards (Gillesphey 80); Kelman (Leaburn 71), Campbell (Knibbs 80)

Ej använda avbytare: Mannion, A.Mitchell, Rankin-Costello, Anderson, Berry
          

5. Amari’i Bell > Macaulay Gillesphy
   

Inte några större överraskningar i startelvan, utan det mesta var faktiskt enligt förväntningarna och gissningarna. Den position som varit mest uppe för spekulation har varit vänster mittback och konkurrenssituationen mellan nyförvärvet Amari’i Bell och förra säsongens nyckelfigur Macaulay Gillesphey. 

I den här matchen gick Amari’i Bell först och startade matchen på Gillespheys bekostnad. Bell, som varit mycket förtroendeingivande och stabil under försäsongen, gjorde en bra match och gav skäl till sin uttagning. 

6. Övriga iakttagelser
   

Will Mannion och Luke Berry, som inte synts till på hela försäsongen, var tillbaka från skador och fanns med i matchtruppen. Likaså var sju nya Charlton-spelare - debutanter - med, det högsta antalet sedan en Russel Slade uttagning 2016 (då var det åtta). 

7. Laguppställning - Watford
   

Selvik; Ngakia, Keben, Abankwah (Alleyne 87), Bola; Sissoko © (Grieves 72), Louza (Kayembe 72), Kyprianou; Baah (Irankunda 63), Kjerrumgaard, Doumbia (Ince 63). 

Ej använda avbytare: Baxter, Semedo, Dele-Bashiru, Andrews. 

8. Moussa Sissoko
   

Ett tecken på att vi var tillbaka på någon form av anständig proffsnivå var att Moussa Sissoko befann sig som motståndare på The Valley den här dagen. Den före detta Toulouse-talangen, Newcastle- och Tottenham-spelaren - och EM-silvermedaljören, är tillbaka i England sedan förra sommaren och avverkar ett par av sina sista år i detta unga Watford. Kul! 

9. Tyst minut
   

Förspelet innan avspark handlade om en tyst minut för att hylla minnet av tre bortgångna före detta Charlton-spelare. Pierre Bolangi, Ethan Ade-Oduwale och Jorge Costa. 

10. Noll premiärnerver
    

Det är lätt hänt att det smyger sig in premiärnerver. Att den där energin man försöker bygga upp inför avspark, omvandlas till att det istället blir krampaktigt spel och att anonymt, lågmält ställningskrig. En sådan matchbild leder oftast till att det också slutar mållöst, 0-0. En premiärmatch i valfri ungdomscup innehåller ofta det här fenomenet. 

Men det gjorde sig inte påmint på The Valley, inte den här eftermiddagen. Charlton kom ut starkt, så som bara en nykomling kan göra. Man sög in och omvandlade den påeldande publikens energi till fart och fläkt på planen - något som så när också gav laget ledningen efter redan tre minuters spel. Vice-kapten Lloyd Jones klev fram på offensiv planhalva och bröt ett Watford-uppspel, spelade ut till Rob Apter, Blackpool-nyförvärvet ute till höger, som tog med sig bollen med fart och petade ned mot kortlinjen för att slå inlägg. Jones fortsatte sin löpning in mot straffområdet och mötte upp inlägget med ett avslut som Watford-målvakten Egil Selvik reflexräddade. Jones gjorde laget första mål under föregående säsong (0-1, Wigan borta), och gjorde det nästan av denna säsong med.   

11. Första halvlek överlag
    

Charlton fortsatte att vara ledande under den första halvleken. Inte resultatmässigt, men spelmässigt. Apter fortsatte att vara företagsam på högerkanten och hade ett inspel som det andra Blackpool-nyförvärvet, Sonny Carey, inte lyckades förvalta. Det syns dock att nygamla lagkamraterna hittar varandra, och det kändes som att Apter hade bättre adress än vad vi är vana vid att flyktade Thierry Small (Preston) hade förra säsongen. 

Lloyd Jones hade sedan en ny chans när han nickskarvade en Apter-frispark mot mål och tvingade fram en ny kvalificerad räddning från norrmannen Selvik i Watfords mål. Selvik var en ny bekantskap, och den före detta Haugesund-spelaren var Watfords bästa spelare för dagen. 

Bortalaget hade faktiskt inte mycket alls att komma med. Man försökte hota genom sina finurliga, snabba yttrar i Kwadwo Baah och Mamadou Doumbia, men de lyckades inte bidra mer än med några halvdana nästan-lägen. Vi har sett Baah dribbal och kruta upp mål på The Valley förr - då som utlånad till Rochdale i League One - men i den här matchen befann han sig mest inuti Josh Edwards ficka. 

12. Straffsituationer 
    

Den andra halvleken fortlöpte ganska snarlikt den första. Charlton var bättre och något känn på ett ledningsmål, medan Watford försökte men sällan kom med något konkret i anfallsväg. 

Det som skulle vara närmast till mål handlade om straffsituationer som inte blev straff. En statistik som Charlton vann med 2-1, vilket känns ganska rimligt sett till matchen. Charlton borde absolut ha tilldelats en när Josh Edwards stormade fram från vänster, klev framför högerbacken Jeremy Ngakia i straffområdet, vann sin duell med honom och sedan föll till marken när han precis blivit bollförande. Straffen uteblev och det lät sig höras vad majoriteten av arenan tyckte om det. 

Senare var det ombytta roller - då Watford blev tokiga och ropade på straff när Thomas Kaminski - som alltså hade en lugn dag i övrigt - kom ut snett i straffområdet och smällde in i inbytte Irankunda, som hann peta bollen åt sidan för att själv ta all närkontakt. Domare Stephen Martin slog ut med armarna och blåste istället frispark till Charlton i nästa situation, något som inte direkt lindrade känslorna i stunden. 

13. Avgörandet 
    

Absolut, Charlton hade varit spelförande i 90 minuter. Man hade skapat chanser, borde fått minst en straff, men det hade inte genererat ett mål - inte ännu. Förändringar hade dessutom gjorts under matchens gång. 

Miles Leaburn kom in som forward för sina första Championship-minuter, Gillesphey (80) kom in med sin vänsterfot för att erbjuda ett rakare spel, Harvey Knibbs kom in med ny kreativitet och Isaac “Tanto” Olaofe (86) kom in för att erbjuda en sista spurt mot seger. 

Och avgörandet skulle komma - till slut. När klockan tickat upp för att avhandla tilläggstiden och den hade rört sig till den 94:e minuten så hade Charlton en hörna från vänster, mot kortsidan med Covered End. Conor Coventry tog hand om den fasta situationen, slog en lång hörna mot den bakre delen av straffområdet dit Lloyd Jones tog sig och vann sin luftduell för att nicka in bollen centralt i straffområdet. Där bollen landade, i höjd med målområdeslinjen, stod nyinsatte Harvey Knibbs, det senaste nyförvärvet, och enkelt på en touch kunde han bredsida in 1-0 (90+4) bakom Selvik. Ett mål som gav Charlton segern. 

Ett vilt firande på The Valley tilltog. Bänkspelarna tog löpet. Nathan Jones firade som Nathan Jones ibland gör. Och Harvey Knibbs ställde sig på reklamskyltarna med händerna höjda mot skyn och mot Covered End, med sin lagkamrater omfamnandes i ryggen.

Det var många mörka stunder från det förflutna som skimrade förbi i det inre medvetandet vid den här stunden, vid de här scenerna. Accrington Stanley (2-3) hemma, Ipswich borta (4-0), Morecambe hemma (2-3), Crewe borta (2-1). Listan kan göras ännu längre. Men nu är vi tillbaka, så tillbaka!

Sit back and enjoy 🍿#cafc pic.twitter.com/AiQPNDK6ZC
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) August 9, 2025
 

14. Harvey Knibbs
    

Med anledning av sin utdragna övergång och sorti från Reading så har han knappt några minuters speltid under försäsongen innanför västen. Men det spelade ingen roll den här dagen. Det blev lite mer än tio minuter i den här matchen och det gav hans första mål i Charlton-tröjan. Ett minnesvärt sådant. 

15. Ny säsong - samma Charlton? 
    

Defensivt solida, hållen nolla, ett mål framåt - med en fast situation inblandad. Ny säsong men samma Charlton, vad det verkar. Ett verk av Nathan Jones, ska sägas. 

Hemmaformen bör också nämnas. Att den är intakt den här säsongen förstår alla, men räknar vi med förra säsongen så har inte Charlton förlorat hemma på The Valley sedan den 3:e december mot Crawley Town (1-2) - en annan av de där mörka stunderna som hade kunnat funnits med på uppradningen ovan.

16. Vad Nathan Jones hade att säga 
    

'To win it in the manner that we did and to see The Valley rocking like that, it was truly, truly outstanding.' 🗣️

Nathan Jones on our opening day victory 🙌#cafc pic.twitter.com/FW5KK5RNZp
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) August 9, 2025
 

17. Omgångens poäng 
    

3 poäng - Sonny Carey: Väldigt inspirerande insats från nyförvärvet, som varit bra under försäsongen men som verkligen nu fick chansen att visa vad han kan bidra med. Stark, smidig och effektiv bolltransportör. 

2 poäng - Rop Apter: Har redan varit inne på honom, men Apter gjorde mycket bra och var kreativ från sin kant roll ute till höger. Kommer att ligga bakom mycket om det fortsätter så här och får fri lejd i offensiven när han har Kayne Ramsay bakom sig som tar hand om defensiven. 

1 poäng - Kayne Ramsay: Felfri. Visade förra säsongen att han var en Championship-spelare. Visade nu att han typ är en Premier League-spelare.