Ja, trender är till för att brytas sägs det - eller inte. För att återknyta till ingressen så är det faktiskt så pass att bortamötet under League One-säsongen 2010/11 är det senaste mötet som Charlton reste till Peterborough i Cambridgeshire och åkte hem med tre poäng. Vi måste bortse från en seger i Ligacupen (1-4) 2015 för att få rätt på den här statistiken, men hänvisar vi till ligamatcher sedan dess så är det åtta matcher bestående av tre kryss och fem förluster. Då, i november 2010, blev det storseger, 1-5, och Charlton Athletic hade en startelva som bland annat innehöll Rob Elliot, Christian Dailly, Therry Racon och Paul Benson, och som tränades av Phil Parkinson. Vi har gärna tagit chansen att påtala hur längesen det är Charlton tappade poäng på en arena som Fratton Park i mötena mot Portsmouth, men om vi nu ska den diametralt motsatta arenan så är det London Road Stadium i  Peterborough. 

Eftersom varje League One-säsong innehåller ett par, av olika anledningar, uppskjutna matcher, så brukar det falla sig så att höstmötet mot något lag flyttas närmare våren och att således båda mötena lagen emellan hamnar i en relativt närtida tidsram. Den här säsongen blev det verklighet för Charlton och Peterborough, där det uppskjutna höstmötet på The Valley avverkades för endast en och en halv månad sedan och slutade med en 2-1 seger för Charlton. Det var kanske inte särskilt längesedan men det var ett annat Peterborough då, för sedan dess har det inte blivit någon mer förlust för dem. Tre vinster och tre oavgjorda, och dessutom en straffvinst över Wrexham i EFL Trophys semifinal. Detta har gjort att Posh under de senaste veckorna satt sig mer stabilt på en 18:e plats i tabellen och lämnat den absoluta bottenstriden bakom sig. 

För Charltons del har också formen fortsatt vara god sedan den här hemmasegern över Peterborough i början av februari. Bortser vi från den efterföljande uddamålsförlusten i Birmingham, så har man följt upp med fem segrar och ett kryss, och därmed fortsatt att vara obesegrade på hemmaplan sedan årsskiftet. I startelvan var det inga förändringar sedan den senaste matchen, förra helgens hemmavinst mot Wigan (2-1), däremot återkom Alex Gilbert (sjukdom) och Chuks Aneke till matchtruppen och tog plats på bänken. Alex Mitchell hölls utanför, medan Miles Leaburn missade med anledning av nya skadebekymmer. En annan nyhet var att Charlton gjorde en värvning nära inpå avspark. Ashley Maynard-Brewer är fortsatt skadad, vilket öppnade upp för att bredda målvaktssidan och plocka in en annan australiensare - Dean Bouzanis, som spenderade höstsäsongen på Readings bänk. 
 

COME ON, YOU ADDICKS! ?? #cafc pic.twitter.com/3gHl0RVjJ4

— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) March 22, 2025

Ja, rubriken har ju redan avslöjat vart det här ska sluta. Eftermiddagen i Peterborough skulle bli en käftsmäll och  det skulle bli en ny förlust på London Road Stadium. Men, om vi återigen bortser från förlusten mot Birmingham (1-0), och istället jämför med den senaste klara förlusten - bortamatchen mot Rotherham (4-2) i januari - så var det en kollektivt svag insats och självklar förlust. Det fanns egentligen ingenting att snacka bort. Den här gången såg det inte riktigt ut så. Charlton kom ut bra och såg ut så som man gjort under de senaste månaderna. Man satte Posh under hård press och tryckte ned dem på egen planhalva. Därifrån skapade man tillräckligt med målchanser för att ta ledningen och ta matchen åt ett annat håll än vad det senare skulle bli. 

Matt Godden hade två lägen som blockerades, Lloyd Jones nickade i ribbans överkant och ut, och Greg Docherty lyckades inte förvalta ett lysande instick från Conor Coventry vid bakre stolpen utan träffade burgaveln istället för att stöta bollen i mål. Som sagt, det fanns gott om lägen och Charlton borde gjort mål på något av dem. Hade de gjort det så hade det här såklart ha varit någon helt annan historia. 
För när inte målet kom så skulle det visa sig att även Posh skulle ha en ganska bra dag på fotbollsplanen. Med en offensiv kvartett innehållande Kwame Poku, Malik Mothersille, Abraham Odoh och Ricky Jade-Jones, så fanns det gott om fart att ställa om på och sätta Charltons defensiv i rejält med arbete. Ja, när Charlton inte nu fick sitt ledningsmål att gå på, kunde sätta sig stabilt defensivt och slå av på sin intensiva press, så kunde Posh flera gånger spela sig igenom Charltons lagdelar, ligga kvar med flera spelare offensivt och sedan bara gasa mot Charltons mål. Det började ställa till rejält med problem för Charlton, osäkerheten började sprida sig och sällsynta misstag uppstod. 

Det sistnämnda i förra stycket föranledde hemmalagets ledningsmål. Kayne Ramsay klev emellan och bröt ett instick mellan honom och Lloyd Jones, för att med bollen i sin ägo ta två snabba touch och peta hem bollen till målvakten Will Mannion. Problemet var bara det att Mannion tolkat Ramsays stötbrytning som ett bra tillfälle och plocka upp bollen i famnen, han hade alltså redan bestämt sig för att plocka upp bollen och det hann inte hans nervsystem meddela hjärnan för att avstyra. Så Mannion plockade upp bollen och var givetvis kort inpå det medveten om att Scott Tallis var tvungen att blåsa och tilldela hemmalaget en indirekt frispark från ca. sju meter. 

Charlton agerade uppoffrande och skulle faktiskt ta sig förbi den indirekta frisparken utan att släppa in mål, då man blockerade Ricky Jones avslut från nära håll. Men i efterspelet av situationen agerade man bolltittande och lyckades inte samla upp tillräckligt med motståndare som omgrupperade i straffområdet. Posh återerövrade bollen utanför straffområdet och Poku lyfte in ett inlägg mot bortre stolpen, som Sam Hughes nådde högst på och nickade in till 1-0 (38). Tennai Watson var den som inte lyckades fånga upp Hughes och fick på ett befogat sätt höra det av den besvikna försvarskollegan Lloyd Jones. 

Nu var Posh istället laget som satt i förarsätet och det tog matchen i en helt annan riktning än vad inledningen av matchen hade pekat mot. Det här läget skulle passa dem som handen i handsken eftersom Charlton fortsatte var tvungna att kliva högt med sitt lag och således fortsatte att öppna upp ytor bakom sig, vilket lämnade en redan ångestfylld försvarslinje ensam med flera av seriens snabbaste spelare. På så vis hann det även bli 2-0 (43) innan halvtidsvilan när Posh slog ut två av Charltons lagdelar och ställde om snabbt. Jones tog emot en långboll, satte tillbaka till en rättvänd Mothersille som i sin tur satte ut till Odoh till vänster. Före detta akademispelaren Odoh drev boll in i straffområdet, vinklade upp mot en obekväm försvarare i Conor Coventry, och placerade in nästa mål. 

Med ett 2-0 underläge i sin hand behövde Charlton komma ut framåtlutade och gå för det direkt från start i den andra halvleken. Ett tecken på den tidiga anstormningen var att Chuks Aneke kom in redan efter tio minuter. Det här var början på en ny positiv spelmässig period från Charlton. Man erhöll boll, pressade ned sina motståndare lågt, tog sin i straffområdet och skapade lägen. Denna gång var det Luke Berry som frestade med ett lobbförsök mot Jed Steer, och Chuks Aneke som hade ett nickavslut som gick över. När det inte blev mål det här tidiga skedet heller så stod matchbilden kvar likt tidigare och då var det game over. 

För från minut 60 och framåt skulle det vara lekstuga för Posh och deras offensiv. Poku, Mothersille, Odoh och Jones låg på rulle hela tiden och tog till chans på chans för att göra ytterligare mål. Det här är en offensiv, dit man också kan inkludera skadade Gustav Lindgren, som är gjorda för ett lag på en högre placering än en 18:e plats, men det som kan saknas av dem är effektiviteten som krävs vid avslutningslägen. Det skulle nämligen radas upp målchanser och det kändes osannolikt att det inte blev fler hemmamål än vad det faktiskt blev. Odoh sköt över, Mothersille sköt över, samme Mothersille sköt rakt på Mannion, och Odoh sköt så Mannion räddade från bara ett par meter. 

Men ja, 3-0 (79) skulle i alla fall till slut komma och stänga matchen med tio ordinarie minuter kvar. Jones hittade inbytte Cian Hayes som samarbetade med Mothersille via ett väggspel. Hayes hittade tillbaka till Mothersille med en snett-inåt-bakåt passning mot straffpunkten som Mothersille mötte upp och förvaltade till klara slutsiffrorna 3-0. 

Ja, inför den här matchen hade Charlton nio omgångar kvar. Att man skulle fortsätta gå obesegrade genom dessa nio matcher var kanske inte realistiskt och nu kom den där förlusten som man annars kanske hade gått och väntat på. Som helhet var det ingen katastrofal insats, även om det till slut kunde kännas så. Men matchen levde länge och den hamnade i en T-korsning där den svängde åt Peterboroughs totala favör. Det är egentligen inte konstigare. Det blev fel, det blev förlust, nu glömmer vi det och tar oss upp på hästen igen. För kvar på 4:e platsen är man trots förlusten, eftersom närliggande Stockport reste hem tomhänta från toppmötet med Wrexham (1-0).
Om det var någon som drömde om en direktkvalificering under de senaste veckorna, så får man kanske glömma det för en stund och istället fullt ut rikta in sig på att i alla fall en playoff-placering ska säkras. Att komma ikapp Wrexham på andraplats känns nämligen ganska avlägset efter resultaten denna helg.  
 

Nathan Jones gives his take on today's loss ???#cafc pic.twitter.com/RAord3Z7Ba

— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) March 22, 2025

Omgångens poäng 
3p - Conor Coventry: Inte hans bästa match, men en av få som höll någon form av anständig nivå. Sprang som vanligt otroligt mycket och fick slita särskilt hårt i defensiven den här matchen, där det gällde att följa med i de snabba djupledslöpningarna vid omställningarna som kom gång på gång. En av få som faktiskt tog ansvar i en svår sits. 

2p - Greg Docherty: Sprang också mycket och gick in i närkamper.

1p - Luke Berry: Under den stund som det fungerade offensivt inledningsvis så var det Berry som regisserade det genom smarta passningar och intensivt presspel. 


Matchfakta 
Charlton: Mannion, Ramsay, Jones, Gillesphey, Watson (Aneke 55), Coventry (Ahadme 82), Berry (McIntyre 69), Docherty, Small, Godden (Gilbert 70), Campbell (Anderson 82).
Ej använda avbytare: Bouzanis, Enslin.

Posh: Steer; Dornelly (Johnston 61), Wallin, Hughes, Mills; Susoho (Havilland 82), Collins, Poku (Hayes 54), Mothersille (Fernandez 82), Odoh; Jones. 
Ej använda avbytare: Bilokapic, Conn-Clarke, Katongo.

Mål: 1-0 (38) Sam Hughes, 2-0 (43) Abraham Odoh, 3-0 (79) Malik Mothersille
Domare: Scott Tallis
Publiksiffra: 10,231 (2,764 from Charlton)

UP THE ADDICKS!!