Gunnersfamiljen har sorg.
Lagom till avslutningen av ligan i maj så nås vi av beskedet att den legendariske backen Peter Simpson gått ur tiden. Yngre kanonjärer kanske inte har massor av kunskap om den store Simpson, som skrevs upp för 478 matcher för Arsenal under sina femton+plus år i klubben. Han bildade ett starkt försvarsblock med Frank McLIntock under senare delen av 60-talet och det som under Bertie Mees tid ledde fram till seger i Fairs Cup(UEFA-Cupen) 1970 och den fantastiska dubbeln 1970/71.
Trots sina nästan 500 matcher för klubben och en rätt enastående roll som försvarsklippa, så gjorde han aldrig en enda landskamp för England. Mycket berodde troligtvis på att Bobby Moore var kapten och höll den ena platsen på backen och det faktum att den Norfolk-födde backen aldrig gjorde något väsen av sig. Han uttalade sig inte om landslaget, eller till media utan gjorde sitt jobb som en timid arbetare. Han gick under smeknamet "Stan" efter en av humorfigurerna Stan Laurel i det som blev "Helan och Halvan" på svensk TV på 50/60-talet. Simpson kom till Gunners 1961 och var kvar till 1977, då han lämnade klubben. Det blev någon någon halv säsong i USA innan han försvann från fotbollen, testade någon enklare tränarkarriär men då han egentligen aldrig var nåhon större fan av just fotbollen som sport, så blev det halvhjärtat. Peter Simpson var en timid och enkel arbetare i Arsenals färger; känd som hårt arbetande back som gärna tog sig en cigg i halvtid och som gled undan från sporten när han hade möjlighet.
Nästan 500 matcher, dubbel med Gunners 1970/71, fair Cup 1970- en riktig Arsenalhjälte har gått ur tiden. Tack för allt Peter Simpson och RIP.
