HK Malmö
2025-03-28 10:29
Sitt lugnt i båten och skjut ordentligt! 5 spaningar efter Förlusten Mot OV Helsingborg
Det här var en match HK Malmö aldrig borde ha förlorat. Men när skottbilden ser ut som en illa riktad hagelsvärm och precisionen i avsluten ligger någonstans mellan blind och bakfull, ja, då blir det svårt att vinna en kvartsfinal. Nu står det 1-1 i matcher, och även om det svider, finns det ingen anledning att kasta ut den där kon på isen än
Rasmus Andersson
@RasmusAhandboll
1 kommentarer
1. Mikael Andersson – en målvakt i gåvopapper
Mikael Andersson är en helt okej målvakt. Ingen magiker, ingen vägg, men stabil. Vad han däremot fick uppleva i första halvlek var en kollektiv prestation i oskärpa från Malmös sida, en gåva inslagen i röd rosett. 69 % i räddningsprocent är en siffra som borde få varje anfallsspelare att rannsaka sitt yrkesval. Att Malmö sedan börjar hitta nätet i andra halvlek – trots betydligt sämre lägen – bevisar bara att problemet aldrig var Andersson. Problemet var Malmö.
2. Alfred Olsson – lagom är bäst
En klippa bakåt, en stabil kugge framåt. Olsson spelar med en imponerande självinsikt och vet exakt när han ska ta ansvar – och när han ska låta bli. Nästa säsong blir det intressant att se hur Malmö hanterar högernio-positionen när supertalangen Collin Tönnesen anländer. Olsson lär förbli defensivt ankare, Malte Månsson har visat potential, och Collin är en av landets mest spännande talanger. Roganovic har angenäma problem att lösa framöver.
3. Arvid Johanssons förtroendekapital – en balansakt
Johansson har varit en pålitlig kugge under säsongen, men i den här matchen såg han ut att spela mot sig själv. Tajming och avstånd var satta ur spel, och anfallsspelet hackade som en gammal dieselmotor i minusgrader. Ändå fick han fortsatt speltid, vilket gjorde att när Tim Hilding väl byttes in, gick han in med en övertänd desperation och försökte rädda allt på egen hand. Det blev en självförstärkande spiral av misstag. Dock ska det sägas – Johansson lyfte sig i andra halvlek, och Hilding, trots sin offensiva snedsegling, var ett defensivt monster.
4. Lindbratt & Gädda – en domarinsats att glömma
Domarparet stod knappast för någon slutspelsvärdig insats. En osäker och tveksam nivå gjorde båda lagen frustrerade. Hade domarna varit spelare hade de legat på tio tekniska fel var, ett felaktigt byte och minst två utvisningar för skott i huvudet på målvakten. Det var inte de som avgjorde matchen, men de gjorde sitt bästa för att vara i vägen.
5. Toni Johanssons genialiska timeout
Underläge 22-21, timeout, två solklara anfallssystem ritas upp, och OV smäller in tre raka mål. Exakt så där ska en timeout användas. bara att lyfta på den imaginära hatten – den timeouten avgjorde mer eller mindre matchen.
Trots förlusten finns det ingen anledning till hysteri. Malmö är fortfarande det bättre laget, och det känns långsökt att OV ska lyckas sno åt sig två segrar till. Men Malmö måste upp i nivå. Annars kanske vi behöver leta efter den där kon trots allt.
Nästa match på måndag i Baltiskan. Ses där!
Mikael Andersson är en helt okej målvakt. Ingen magiker, ingen vägg, men stabil. Vad han däremot fick uppleva i första halvlek var en kollektiv prestation i oskärpa från Malmös sida, en gåva inslagen i röd rosett. 69 % i räddningsprocent är en siffra som borde få varje anfallsspelare att rannsaka sitt yrkesval. Att Malmö sedan börjar hitta nätet i andra halvlek – trots betydligt sämre lägen – bevisar bara att problemet aldrig var Andersson. Problemet var Malmö.
2. Alfred Olsson – lagom är bäst
En klippa bakåt, en stabil kugge framåt. Olsson spelar med en imponerande självinsikt och vet exakt när han ska ta ansvar – och när han ska låta bli. Nästa säsong blir det intressant att se hur Malmö hanterar högernio-positionen när supertalangen Collin Tönnesen anländer. Olsson lär förbli defensivt ankare, Malte Månsson har visat potential, och Collin är en av landets mest spännande talanger. Roganovic har angenäma problem att lösa framöver.
3. Arvid Johanssons förtroendekapital – en balansakt
Johansson har varit en pålitlig kugge under säsongen, men i den här matchen såg han ut att spela mot sig själv. Tajming och avstånd var satta ur spel, och anfallsspelet hackade som en gammal dieselmotor i minusgrader. Ändå fick han fortsatt speltid, vilket gjorde att när Tim Hilding väl byttes in, gick han in med en övertänd desperation och försökte rädda allt på egen hand. Det blev en självförstärkande spiral av misstag. Dock ska det sägas – Johansson lyfte sig i andra halvlek, och Hilding, trots sin offensiva snedsegling, var ett defensivt monster.
4. Lindbratt & Gädda – en domarinsats att glömma
Domarparet stod knappast för någon slutspelsvärdig insats. En osäker och tveksam nivå gjorde båda lagen frustrerade. Hade domarna varit spelare hade de legat på tio tekniska fel var, ett felaktigt byte och minst två utvisningar för skott i huvudet på målvakten. Det var inte de som avgjorde matchen, men de gjorde sitt bästa för att vara i vägen.
5. Toni Johanssons genialiska timeout
Underläge 22-21, timeout, två solklara anfallssystem ritas upp, och OV smäller in tre raka mål. Exakt så där ska en timeout användas. bara att lyfta på den imaginära hatten – den timeouten avgjorde mer eller mindre matchen.
Trots förlusten finns det ingen anledning till hysteri. Malmö är fortfarande det bättre laget, och det känns långsökt att OV ska lyckas sno åt sig två segrar till. Men Malmö måste upp i nivå. Annars kanske vi behöver leta efter den där kon trots allt.
Nästa match på måndag i Baltiskan. Ses där!
