2025-05-03 18:00
Charlton Athletic - Burton Albion FC3 - 1
Charlton
2025-05-04 17:12
Matchreferat: Charlton - Burton Albion 3-1
Den 46:e och sista omgången av League One säsongen 2024/25 kunde avslutas snyggt med segersiffrorna 3-1 på ett soldränkt och välfyllt The Valley. Samtidigt lever säsongen och drömmen om avancemang - när ett playoff-dubbelmöte mot Wycombe står på tur.
Oliver Fredriksson
Ja, det är alltid lite sorgligt i sig - men då var vi framme vid den 46:e och sista omgången av League One-upplagan 2024/25. Det är alltid en krokig väg hit och allt har sin tid, om man jämför med hur förutsättningarna och tankarna såg ut när säsongen sparkades igång den 9 augusti på Oakwell i Barnsley. Som vanligt är det vid dessa tillfällen man kommer på sig själv med hur man lever för och genuint uppskattar det här.
Och som det kan bli i den sista omgången så kan det både vara en match där allting gäller eller där det inte finns någonting att spela för. I det här fallet var det väl lite av ett mellanting. För Charltons del säkrades en plats i det kommande playoff-spelet i segern över Northampton (2-1) på Långfredagen, medan chansen till direktuppflyttning försvann under förra helgen i den avgörande bortaförlusten mot Wrexham (3-0) - som i sin tur säkrade sin uppflyttning till andradivisionen. Således kunde den här omgångens resultat bara styra vilken slutplacering - 4:a eller 5:a - som Charlton skulle landa in på och vilket playoff-motstånd det i förlängningen skulle generera i valet mellan Stockport County och Wycombe Wanderers.
På förekommen anledning så fick det här konsekvenser på matchtrupp och startelva. Ja, för första gången under hela säsongen egentligen så fick vi se Nathan Jones rotera rejält. En del spelare - såsom Will Mannion, Lloyd Jones, Thierry Small och Luke Berry - vilades med anledning av skadekänningar, för att bli fräscha inför vad som komma skall. I en annan frånvaro kategori, avstängningar, stod Chuks Anekes namn - vilken gäller även nästkommande match.
Så, in i startelvan roterades Ashley Maynard-brewer som målvakt och Alex Mitchell som mittback. AMB med sin första start sedan bortamatchen mot Birmingham i mitten av februari, och för Alex Mitchell var det första gången sedan hemmamatchen mot Shrewsbury den 25 januari. Därutöver fick lånet från Middlesbrough, Alex Gilbert, chans till minuter och sin andra start, för att vara redo och igång inför fortsättningen. Tennai Watson, som inte heller fått särskilt mycket speltid under säsongen, startade också. Sedan fylldes startelvan på med mer ordinarie och för säsongen rutinerade namn. I övrigt syntes det på matchtruppen att det var den sista omgången som väntade. Det brukar bli så att de sista omgångarna ger möjlighet till akademispelare att debutera och få några minuter, och i Charltons fall tog Kai Enslin och Ibrahim Fullah plats på bänken.
Det såg länge ut som att det här skulle vara en match, en omgång där Burtons öde i divisionen skulle behöva avgöras. Sedan länge visste man dessutom att jagande och närliggande Crawley skulle möta Michael Appletons redan nedflyttade Shrewsbury. Men Burton, som bytte ägare, sin sportsliga ledning, i stort sett hela spelartruppen under sommaren och som inte tog sin första seger förens i november månad, har ännu en gång lyckats med konsten att genomföra en så kallad “great escape” och säkra nytt kontrakt i divisionen. Sedan Gary Bowyer kom in som huvudtränare har Burton klättrat, och klättrat, och klättrat i tabellen. För bara någon veckan sedan tog man sig över strecket för första gången, förra helgen besegrade man och degraderade Cambridge med 2-1, och i veckan såg den oavgjorda hängmatchen mot Wigan (1-1) till att den sista omgången blev betydelselös för Burton Albion - som alltså även nästa säsong spelar i League One.
Det var utifrån dessa förutsättningarna som matchen mellan ett playoff-klart Charlton och ett Burton med nytt kontrakt sparkades igång - och det bjöds på mål i ett tidigt skede. Alex Mitchell alltså, som var mer eller mindre ordinarie under hösten men som hamnat utanför under våren, fick sin första startmatch på över tre månader. Minuterna sedan dess har varit lätträknade. Något en något obekväm position fick Mitchell press mot sig som siste man och skulle egentligen bara vända runt och spela en enkel bredsida hem till målvakt Maynard-Brewer. Men i hela rörelsemönstret såg Mitchell ringrostig ut, han snubblade till och passningen blev bara en fösning fram till pressande Fábio Tavares, Forwarden kunde sedan driva rakt mot mål och peta bollen åt sidan när Maynard-Brewer kom ut i ett avvärjningsförsök och rev ned honom till marken - varpå straffsparken var given. Mason Bennett förvaltade den till 0-1 (13), och Mitchell begravde huvudet i händerna. Han vet om att i den sitsen han befinner sig hierarkisk - så kan han inte, han får inte stå för det misstaget, det är så det fungerar.
Sedan handlar det också om hur man som individ och spelare svarar upp mot det givna misstaget som man precis gjort. I det fallet kommer Mitchell hamna i händelsernas centrum fler gånger i det här referatet - och det med omedelbar verkan. Han reparerade det nämligen delvis genom att kliva fram och vinna en närkamp runt mittplan tio minuter senare. Därifrån satte sedan Tennai Watson en boll i djupled, som slog ut Burtons försvarslinje totalt.
Nu var det Godden som, snett ut till höger, hamnade fri med Burtons målvakt. Godden petade förbi Max Crobombe med en lång touch, undvek närkontakt, och rullade in 1-1 (24) i ett öppet mål, ur ganska taskig vinkel.
Kort därefter, i nästa tiominutersperiod, var det sedan dags igen för Charlton och Godden. Josh Edwards langade fram en precis långboll från mittplan, vilken Godden tog emot felvänd med bröstet och jonglerade sig förbi Finn Delap med en lätt, enkel kick. Fri med Crocombe igen - denna gången inifrån straffområdet - sköt till höger om honom till 2-1 (34). Ett mycket vackert mål och uruselt försvarsspel i samma sekvens - det ena behöver inte utesluta det andra. Goddens 18:e ligamål, 21:a i samtliga tävlingar. Hans säsong kommer att sammanfattas med välförtjänta hyllningar om ett par veckor - men han är så jädrans bra!
Burton hade bjudits på 0-1, tackat och tagit emot, men sedan inte gjort något för att få det att förbli så. Hade man haft något att spela för hade det givetvis sett annorlunda ut, men resultatet av den kamp man gått till mötes under hela säsongen nådde sitt lyckliga slut i tisdags. Förhoppningsvis hade man ett befogat firande efter detta också, mitt i veckan. Sedan Charlton kvitterat och sedan vänt matchen, så fanns det inget intresse eller någon kraft kvar i Burton att påverka den här matchen.
Charlton gick in med en 2-1 ledning i den andra halvleken och skulle också stänga matchen relativt kvickt in i sin levnad. Efter en hörna från höger fångade Conor Coventry upp en andraboll ut till vänster. Han fångade upp, körde sin gubbe, vinklade upp till högerfoten och svepte in ett inåtskruvat inlägg mot boxen. Där inne hade Charltons spelare från den fasta situationen gjort nya löpningar och tagit nya positioner, något som fick Alex Mitchell fri och omarkerad vid målområdeslinjen. Lämpligt nog dök Coventrys inlägg precis vid honom och Mitchell stångade in 3-1 (51) från nära håll. Den definitiva revanschen för Mitchell i matchen som nu hade mer än reparerat sitt tidigare misstag - ett fint ögonblick för honom.
Det var sedan en lång transportsträcka mot slutvisslan där Charlton-spelarna försökte spela ut och göra publiken än mer belåten. Matchbilden blev ganska svängig, fram och tillbaka, men det var Charlton som hade motivation till att skapa målchanser. Det var genomgående närmre till 4-1 än 3-2, där Macaulay Gillesphey tvingade fram en bra Crocombe-räddning vid en hörnnick, lagkapten Greg Docherty sköt över, och inbytte Ibrahim Fullah prickade stolpen med ett vänsterskott.
I ett lämpligt skede av matchen började Nathan Jones att rotera inom matchtruppen och spara medverkande nyckelspelare inför fortsättningen. Tyreece Campbell, Matty Godden och Conor Coventry utgick med 20 minuter kvar att spela, och in kom de egna produkterna Micah Mbick, Daniel Kanu och Karoy Anderson. Därefter utnyttjades de sista två bytestillfällena - till akademispelarna Ibrahim Fullah och Kai Enslin, som anslöt till klubben på U10 respektive U13 nivå och som båda tillhandahöll sina ligadebuter denna sista omgång. Fullah var den som hann synas mest av de bägge, i och med sitt stolpskott och gyllene läge till debutmål. Karoy Anderson som spelade fram Fullah till läget, var för övrigt mycket bra i sitt inhopp.
Det blev seger med 3-1 mot ett utcheckat Burton Albion och med det sagt var ligaspelet i League One säsongen 2024/25 över. De tre införskaffade poängen tog Charlton Athletic till en 4:e plats som slutplacering och 85 inspelade poäng - vilket är att jämföra med Charltons 63:e placering och 88 poäng säsongen 2018/19. Den inneboende känslan är väl att det här inte har varit en fullt så klockren kampanj som det var 2018/19, men att det bara skiljer en slutplacering och tre poäng däremellan talar sitt tydliga språk över hur vilken imponerande och väldigt väl genomförd säsong det här är.
Men nu är det fokus på det som väntar. Säsongens stora välförtjänta nugget; Playoff. Det finns inget mer underhållande. Undertecknad fullkomligt älskar EFLs playoff-tider. Det stod sedan klart att det blir Wycombe Wanderers som väntar i dubbelmötet, efter att dessa förlorade den helt avgörande placeringsmatchen mot Stockport County med 1-3. Garath Mccleary gav hemmalaget ledningen och fördelen i matchen. Men efter mål av Benony Andresson, Oliver Norwood och Will Collar i den andra halvleken, vände Stockport på tio minuter och tog 3:e platsen.
Av olika anledningar har sedan datumen för det kommande playoff-dubbelmötet förändrats. Frågan varför man ens kommunicerar datum som sedan väldigt lättvindigt förändras nära inpå bör ställas till EFL? Hur som helst blir den första matchen på söndag, den 11 maj kl.19:30, borta mot Wycombe på Adams Park. Den avgörande matchen på The Valley följer sedan på torsdagen, den 15 maj kl.21:00.
IN TO THE PLAYOFFS!!
Omgångens poäng
3p - Matty Godden: Forwarden avslutade ligasäsongen mer än värdigt och går in hungrig för mer i ett stundande playoff. Två mål i matchen betydde sammanlagt 18 mål i ligaspelet, som utklassade motståndarnas försvarare i den här matchen genom sitt beslutsfattande och rörelsemönster. Godden är och har genomgående under säsongen varit ren och skär klass.
2p - Kayne Ramsay: Mycket, mycket bra insats av Kayne Ramsay - återigen. Såg ut att vara på avslappnat lekhumör och gjorde lite vad han ville på planen med bollen vid sina fötter. När han fick för sig att självmant transportera den från kant till kant - ja, då gjorde han det.
1p - Conor Coventry: “Player of the Year” - om spelarna fick bestämma. Och det får de ju delvis eftersom klubben har ett pris där spelarna röstar fram vem de tycker har varit bäst i laget, vilket alltså slutade med att Coventry fick flest röster och belönades med priset på innerplan efter matchen. En fin belöning på dagen, då Coventry stod för en assist och var mycket dominant så länge han spelade.
Matchfakta
Charlton: Maynard-Brewer, Watson, Ramsay, Mitchell, Gillesphey, Edwards (Enslin 88), Docherty, Coventry (Andersn 71), Gilbert (Fullah 85), Campbell (Mbick 70), Godden (Kanu 71).
Ej använda avbytare: Bouzanis, McIntyre.
Burton: Crocombe, Godwin-Malife, Delap (Dodgson 46), Sraha, Lofthouse, Forde (Kalinauskas 46), Williams, Armer, Webster (Taroni 90), Bennett (Larsson 65), Tavares (Newall 90).
Ej använda avbytare: Isted, McKiernan.
Mål: 0-1 (13) Mason Bennett (straff), 1-1 (24) Matty Godden, 2-1 (34) Godden, 3-1 (51) Alex Mitchell
Domare: Sam Purkiss
Publiksiffra: 20,971 (496 från Burton)
UP THE ADDICKS!!
Och som det kan bli i den sista omgången så kan det både vara en match där allting gäller eller där det inte finns någonting att spela för. I det här fallet var det väl lite av ett mellanting. För Charltons del säkrades en plats i det kommande playoff-spelet i segern över Northampton (2-1) på Långfredagen, medan chansen till direktuppflyttning försvann under förra helgen i den avgörande bortaförlusten mot Wrexham (3-0) - som i sin tur säkrade sin uppflyttning till andradivisionen. Således kunde den här omgångens resultat bara styra vilken slutplacering - 4:a eller 5:a - som Charlton skulle landa in på och vilket playoff-motstånd det i förlängningen skulle generera i valet mellan Stockport County och Wycombe Wanderers.
På förekommen anledning så fick det här konsekvenser på matchtrupp och startelva. Ja, för första gången under hela säsongen egentligen så fick vi se Nathan Jones rotera rejält. En del spelare - såsom Will Mannion, Lloyd Jones, Thierry Small och Luke Berry - vilades med anledning av skadekänningar, för att bli fräscha inför vad som komma skall. I en annan frånvaro kategori, avstängningar, stod Chuks Anekes namn - vilken gäller även nästkommande match.
Så, in i startelvan roterades Ashley Maynard-brewer som målvakt och Alex Mitchell som mittback. AMB med sin första start sedan bortamatchen mot Birmingham i mitten av februari, och för Alex Mitchell var det första gången sedan hemmamatchen mot Shrewsbury den 25 januari. Därutöver fick lånet från Middlesbrough, Alex Gilbert, chans till minuter och sin andra start, för att vara redo och igång inför fortsättningen. Tennai Watson, som inte heller fått särskilt mycket speltid under säsongen, startade också. Sedan fylldes startelvan på med mer ordinarie och för säsongen rutinerade namn. I övrigt syntes det på matchtruppen att det var den sista omgången som väntade. Det brukar bli så att de sista omgångarna ger möjlighet till akademispelare att debutera och få några minuter, och i Charltons fall tog Kai Enslin och Ibrahim Fullah plats på bänken.
Det såg länge ut som att det här skulle vara en match, en omgång där Burtons öde i divisionen skulle behöva avgöras. Sedan länge visste man dessutom att jagande och närliggande Crawley skulle möta Michael Appletons redan nedflyttade Shrewsbury. Men Burton, som bytte ägare, sin sportsliga ledning, i stort sett hela spelartruppen under sommaren och som inte tog sin första seger förens i november månad, har ännu en gång lyckats med konsten att genomföra en så kallad “great escape” och säkra nytt kontrakt i divisionen. Sedan Gary Bowyer kom in som huvudtränare har Burton klättrat, och klättrat, och klättrat i tabellen. För bara någon veckan sedan tog man sig över strecket för första gången, förra helgen besegrade man och degraderade Cambridge med 2-1, och i veckan såg den oavgjorda hängmatchen mot Wigan (1-1) till att den sista omgången blev betydelselös för Burton Albion - som alltså även nästa säsong spelar i League One.
Det var utifrån dessa förutsättningarna som matchen mellan ett playoff-klart Charlton och ett Burton med nytt kontrakt sparkades igång - och det bjöds på mål i ett tidigt skede. Alex Mitchell alltså, som var mer eller mindre ordinarie under hösten men som hamnat utanför under våren, fick sin första startmatch på över tre månader. Minuterna sedan dess har varit lätträknade. Något en något obekväm position fick Mitchell press mot sig som siste man och skulle egentligen bara vända runt och spela en enkel bredsida hem till målvakt Maynard-Brewer. Men i hela rörelsemönstret såg Mitchell ringrostig ut, han snubblade till och passningen blev bara en fösning fram till pressande Fábio Tavares, Forwarden kunde sedan driva rakt mot mål och peta bollen åt sidan när Maynard-Brewer kom ut i ett avvärjningsförsök och rev ned honom till marken - varpå straffsparken var given. Mason Bennett förvaltade den till 0-1 (13), och Mitchell begravde huvudet i händerna. Han vet om att i den sitsen han befinner sig hierarkisk - så kan han inte, han får inte stå för det misstaget, det är så det fungerar.
Sedan handlar det också om hur man som individ och spelare svarar upp mot det givna misstaget som man precis gjort. I det fallet kommer Mitchell hamna i händelsernas centrum fler gånger i det här referatet - och det med omedelbar verkan. Han reparerade det nämligen delvis genom att kliva fram och vinna en närkamp runt mittplan tio minuter senare. Därifrån satte sedan Tennai Watson en boll i djupled, som slog ut Burtons försvarslinje totalt.
Nu var det Godden som, snett ut till höger, hamnade fri med Burtons målvakt. Godden petade förbi Max Crobombe med en lång touch, undvek närkontakt, och rullade in 1-1 (24) i ett öppet mål, ur ganska taskig vinkel.
Cool as you like ??#cafc pic.twitter.com/KNMWOQJ3Jc
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) May 4, 2025
Kort därefter, i nästa tiominutersperiod, var det sedan dags igen för Charlton och Godden. Josh Edwards langade fram en precis långboll från mittplan, vilken Godden tog emot felvänd med bröstet och jonglerade sig förbi Finn Delap med en lätt, enkel kick. Fri med Crocombe igen - denna gången inifrån straffområdet - sköt till höger om honom till 2-1 (34). Ett mycket vackert mål och uruselt försvarsspel i samma sekvens - det ena behöver inte utesluta det andra. Goddens 18:e ligamål, 21:a i samtliga tävlingar. Hans säsong kommer att sammanfattas med välförtjänta hyllningar om ett par veckor - men han är så jädrans bra!
Godders at the double ??#cafc pic.twitter.com/My2UvuDm8n
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) May 4, 2025
Burton hade bjudits på 0-1, tackat och tagit emot, men sedan inte gjort något för att få det att förbli så. Hade man haft något att spela för hade det givetvis sett annorlunda ut, men resultatet av den kamp man gått till mötes under hela säsongen nådde sitt lyckliga slut i tisdags. Förhoppningsvis hade man ett befogat firande efter detta också, mitt i veckan. Sedan Charlton kvitterat och sedan vänt matchen, så fanns det inget intresse eller någon kraft kvar i Burton att påverka den här matchen.
Charlton gick in med en 2-1 ledning i den andra halvleken och skulle också stänga matchen relativt kvickt in i sin levnad. Efter en hörna från höger fångade Conor Coventry upp en andraboll ut till vänster. Han fångade upp, körde sin gubbe, vinklade upp till högerfoten och svepte in ett inåtskruvat inlägg mot boxen. Där inne hade Charltons spelare från den fasta situationen gjort nya löpningar och tagit nya positioner, något som fick Alex Mitchell fri och omarkerad vid målområdeslinjen. Lämpligt nog dök Coventrys inlägg precis vid honom och Mitchell stångade in 3-1 (51) från nära håll. Den definitiva revanschen för Mitchell i matchen som nu hade mer än reparerat sitt tidigare misstag - ett fint ögonblick för honom.
Coventry's cross ?? Mitchell's header#cafc pic.twitter.com/6PiUKsMcpk
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) May 4, 2025
Det var sedan en lång transportsträcka mot slutvisslan där Charlton-spelarna försökte spela ut och göra publiken än mer belåten. Matchbilden blev ganska svängig, fram och tillbaka, men det var Charlton som hade motivation till att skapa målchanser. Det var genomgående närmre till 4-1 än 3-2, där Macaulay Gillesphey tvingade fram en bra Crocombe-räddning vid en hörnnick, lagkapten Greg Docherty sköt över, och inbytte Ibrahim Fullah prickade stolpen med ett vänsterskott.
I ett lämpligt skede av matchen började Nathan Jones att rotera inom matchtruppen och spara medverkande nyckelspelare inför fortsättningen. Tyreece Campbell, Matty Godden och Conor Coventry utgick med 20 minuter kvar att spela, och in kom de egna produkterna Micah Mbick, Daniel Kanu och Karoy Anderson. Därefter utnyttjades de sista två bytestillfällena - till akademispelarna Ibrahim Fullah och Kai Enslin, som anslöt till klubben på U10 respektive U13 nivå och som båda tillhandahöll sina ligadebuter denna sista omgång. Fullah var den som hann synas mest av de bägge, i och med sitt stolpskott och gyllene läge till debutmål. Karoy Anderson som spelade fram Fullah till läget, var för övrigt mycket bra i sitt inhopp.
Det blev seger med 3-1 mot ett utcheckat Burton Albion och med det sagt var ligaspelet i League One säsongen 2024/25 över. De tre införskaffade poängen tog Charlton Athletic till en 4:e plats som slutplacering och 85 inspelade poäng - vilket är att jämföra med Charltons 63:e placering och 88 poäng säsongen 2018/19. Den inneboende känslan är väl att det här inte har varit en fullt så klockren kampanj som det var 2018/19, men att det bara skiljer en slutplacering och tre poäng däremellan talar sitt tydliga språk över hur vilken imponerande och väldigt väl genomförd säsong det här är.
Men nu är det fokus på det som väntar. Säsongens stora välförtjänta nugget; Playoff. Det finns inget mer underhållande. Undertecknad fullkomligt älskar EFLs playoff-tider. Det stod sedan klart att det blir Wycombe Wanderers som väntar i dubbelmötet, efter att dessa förlorade den helt avgörande placeringsmatchen mot Stockport County med 1-3. Garath Mccleary gav hemmalaget ledningen och fördelen i matchen. Men efter mål av Benony Andresson, Oliver Norwood och Will Collar i den andra halvleken, vände Stockport på tio minuter och tog 3:e platsen.
Av olika anledningar har sedan datumen för det kommande playoff-dubbelmötet förändrats. Frågan varför man ens kommunicerar datum som sedan väldigt lättvindigt förändras nära inpå bör ställas till EFL? Hur som helst blir den första matchen på söndag, den 11 maj kl.19:30, borta mot Wycombe på Adams Park. Den avgörande matchen på The Valley följer sedan på torsdagen, den 15 maj kl.21:00.
IN TO THE PLAYOFFS!!
'We're on the brink of achieving something, so let's all stay together and let's keep driving each other on.' ???
— Charlton Athletic FC (@CAFCofficial) May 3, 2025
Nathan Jones' message to you ??#cafc pic.twitter.com/HJSyKvQUl0
Omgångens poäng
3p - Matty Godden: Forwarden avslutade ligasäsongen mer än värdigt och går in hungrig för mer i ett stundande playoff. Två mål i matchen betydde sammanlagt 18 mål i ligaspelet, som utklassade motståndarnas försvarare i den här matchen genom sitt beslutsfattande och rörelsemönster. Godden är och har genomgående under säsongen varit ren och skär klass.
2p - Kayne Ramsay: Mycket, mycket bra insats av Kayne Ramsay - återigen. Såg ut att vara på avslappnat lekhumör och gjorde lite vad han ville på planen med bollen vid sina fötter. När han fick för sig att självmant transportera den från kant till kant - ja, då gjorde han det.
1p - Conor Coventry: “Player of the Year” - om spelarna fick bestämma. Och det får de ju delvis eftersom klubben har ett pris där spelarna röstar fram vem de tycker har varit bäst i laget, vilket alltså slutade med att Coventry fick flest röster och belönades med priset på innerplan efter matchen. En fin belöning på dagen, då Coventry stod för en assist och var mycket dominant så länge han spelade.
Matchfakta
Charlton: Maynard-Brewer, Watson, Ramsay, Mitchell, Gillesphey, Edwards (Enslin 88), Docherty, Coventry (Andersn 71), Gilbert (Fullah 85), Campbell (Mbick 70), Godden (Kanu 71).
Ej använda avbytare: Bouzanis, McIntyre.
Burton: Crocombe, Godwin-Malife, Delap (Dodgson 46), Sraha, Lofthouse, Forde (Kalinauskas 46), Williams, Armer, Webster (Taroni 90), Bennett (Larsson 65), Tavares (Newall 90).
Ej använda avbytare: Isted, McKiernan.
Mål: 0-1 (13) Mason Bennett (straff), 1-1 (24) Matty Godden, 2-1 (34) Godden, 3-1 (51) Alex Mitchell
Domare: Sam Purkiss
Publiksiffra: 20,971 (496 från Burton)
UP THE ADDICKS!!
Charlton Athletic - Burton Albion FC
Alex Mitchell
Alex Gilbert
Ashley Maynard-Brewer
Conor Coventry
Daniel Kanu
Dean Bouzanis
Greg Docherty
Ibrahim Fullah
Josh Edwards
Kai Enslin
Karoy Anderson
Avbytare
Kayne Ramsay
Macauley Gillesphey
Matt Godden
Micah Mbick
Tennai Watson
Tom McIntyre
Tyreece Campbell
Anthony Forde
Charlie Webster
Dylan Williams
Fabio Tavares
Finn Delap
Harry Isted
Jack Armer
Jack Newall
Jason Robert Sraha Osei
John Joshua Mckiernan
Josh Taroni
Avbytare
Julian Larsson
Kyran Lofthouse
Mason Bennett
Max Crocombe
Owen Dodgson
Tomas Kalinauskas
Udoka Godwin-Malife
