Vancouver - Seattle 0-5
Vancouver - Anaheim 6-2
Sammanfattning av matcherna
Ett av säsongens största bottennapp kommer återigen mot Seattle Kraken, man lägger ett stort ägg på hemmais och slår sönder det sista lilla hoppet om slutspelet som fanns kvar. Resultatet är väldigt talande för Canucks säsong överlag, man har otroligt svårt mot lag som i nedre halvan av tabellen och det är lite svårt att begripa sig på.
Canucks var absolut inte utspelade av Seattle men de utnyttjade sin speed och hemmalagets slarv vilket gav fin utdelning. 1-0 målet av Eyssimont var ett bevis på det när han enkelt tar tillvara på en horribel pass i mittzon av Canucks och kan enkelt glida ifrån försvarare för att sedan placera in den i nätmaskorna bakom Demko. Många andra av Seattles mål kom till på liknande sätt och Demko hade inte mycket hjälp vid något av tillfällena. Stort underbetyg till försvaret som helhet men effektiviteten hos Canucks var inte närvarande under kvällen. Det fanns gott om lägen att ta sig in i matchen men samtliga forwards var alldeles för uddlösa. En “måste-match” där man inte når upp till nivå över huvud taget.
Matchen mot Anaheim gav fansen lite värde för sina dyrt spenderade pengar i alla fall. Det började trevande och mindre bra från hemmalaget som släppte in 0-1 i början av matchen. Känslan var att det kanske var ett nytt fiasko på gång men Canucks skärpte till sig och lyckades till och med slå ett klubbrekord. På 4 minuter och 30 sekunder lyckades man trycka in fem puckar, både i 5 mot 5 och Powerplay. Dessutom fick Elias Pettersson, D-Petey som han officiellt kallas numera, göra sitt första mål i NHL när han blev serverad av Linus Karlsson och satte 1-1 i krysset. I övrigt var Boeser, Hronek, Josuha, Garland och Sasson med i målprotokollet.
Det märktes att det var ett lite omotiverat Anaheim som var på besök vilket var en av anledningarna till att resultatet rann iväg. Samtidigt märktes det att Canucks hade revanschlusta från tidigare matcher och man var betydligt aggressivare i sitt spel och var ständigt framför Dostal i kassen och förpestade hans tillvaro. En seger med 6-2 piggar alltid upp men det går inte att komma ifrån faktumet att det är för sent och det lämnar en viss bitter eftersmak.
Tocchets framtid
Det har varit en hel del diskussioner i Vancouver och NHL i övrigt om tränare Rick Tocchets framtid. Hans nuvarande kontrakt löper ut i slutet av juni men han har en så kallad “team option"-klausul i sitt kontrakt vilket innebär att Allvin och Rutherford kan välja att behålla honom ett år till på samma kontrakt.
Anledningen till att det uppstått en del brus kring Tocchets kontraktsituation kan härledas till när Philadelphia Flyers valde att entlediga John Tortorella. Efter en syrlig presskonferens från Tortorella fick Flyers nog och det ska dessutom ha skavt lite i omlädningsrummet mellan honom och vissa spelare. Med tanke på Tocchets bakgrund som spelare i Flyers är han ett namn som det ryktas mycket om men från vad jag har kunnat läsa mig till finns det inget konkret som pekar på det ena eller andra för tillfället.
Det råder ingen tvekan om att det varit en tuff säsong i Vancouver för alla inblandade och frågan är hur Tocchet värderar projektet för tillfället. Han nådde stor framgång förra säsongen med en stor del av detta gäng tidigare men under denna säsong har hans coachning inte slagit lika väl ut. Frågor om lagets haltande offensiv har kommit upp återkommande under säsongens gång samt hur lagets stjärnor hanteras. Frågar man lagkaptenen Quinn Hughes är han väldigt tillfreds med Tocchet vad det verkar och övriga laget verkar inte ha några större problem heller utan en stor del av kritiken kommer utifrån. Och visst finns det fog för det, att ingen forward i laget hittills nått över 50 poäng är anmärkningsvärt. Såklart har spelarna ett stort ansvar där med, men det är lite talande för vilken typ av hockey som spelas för tillfället.
Personligen tror jag att Tocchet absolut kan få ordning på laget, förutsatt att det är mer stabilitet på och utanför isen nästa säsong. Han är värd att få en chans till samt några tillskott till truppen som passar in i hans system. Däremot måste han och de andra i tränarstaben kunna kräma ut mer av Canucks offensiv för det finns kapital att ta av när alla är skadefria men man har inte riktigt lyckats med det denna säsong.
Skulle det vara så att Tocchet väljer att söka lyckan i Philadelphia istället finns det lite intressanta namn på marknaden för Vancouvers del. Ett namn som skulle kunna vara av intresse är Jay Woodcroft som hade en väldigt framgångsrik säsong i Edmonton för några år sedan. Frågan är om hans offensiva approach är något som faller Allvin och Rutherford i smaken. Om man riktar blicken mot farmarlaget Abbotsford Canucks i AHL så finns Manny Malhotra som imponerat stort senaste tiden vilket leder mig in i nästa segment.
Succen i Abbotsford
För tillfället är Abbotsford stekheta, AHLs motsvarighet till St Louis och inatt tog man sin 12:e raka seger mot serieledarna Laval Rocket. Detta med en trupp där många av de ledande spelarna blivit uppkallade till Vancouver vilket gör det hela ännu mer imponerande. Arkitekten bakom denna framgång är Manny Malhotra som tillträdde som huvudtränare inför säsongen. Han har tidigare varit assisterande tränare i Toronto Maple Leafs men även varit aktiv som spelare i NHL för bland annat Vancouver och Columbus.
Hans sejour började lite trevande men under säsongens gång har han och ledarstaben lyckats etablera ett liknande system som man spelar i Vancouver men med lite mer offensiv flexibilitet, framförallt från blå. Detta har lett till en sömlös anpassning för spelarna som blivit uppkallade till Vancouver, spelare som Räty, D-Petey, Lekkerimäki, Karlsson, Sasson med mera behöver inte lång tid på sig för att anpassa sig och bidra direkt.
Nu har Malhotra inte ett jättelångt CV när det kommer till att vara huvudcoach på hög nivå men det är onekligen imponerande vad han har gjort med en trupp som ständigt förändras och det skulle pigga upp med lite nytt blod på tränarfronten i NHL.
Kommande matcher:
07/04 Vancouver - Vegas
09/04 Dallas - Vancouver
11/04 Colorado - Vancouver
13/04 Vancouver - Minnesota
Det kommer vara ett fortsatt skadedrabbat Canucks som ger sin i de sista omgångarna då det rapporterats att det är osannolikt att Elias Pettersson återvänder från sin skada denna säsong. Rör sig om en överkroppsskada men mer än så svårt att få reda på i dagsläget. Tråkigt slut på en säsong som bara är att glömma för Petterssons del, däremot kan vi få se lite av Nils Höglander vilket känns positivt då han var i gott slag innan sin skada.
Så med nätta 2,9% chans att ta sista wild card-platsen går Canucks in i en väldigt tuff period där man möter många topplag och det vore naivt att tro att de kan komma ut på andra sidan oskadda. Dessa matcher blir mer av en formalitet och en chans att visa lite vad man går för.
